http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/Arjeplogtrollingtack.jpg
http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/skvattbokpuff.jpg
http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/1ColmisSimloc2.jpg
http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/bannergunnel2017-1.jpg
http://www.sparbankennord.se/privat/index.htm
http://www.silverhatten.se/
http://www.winterkvist.com
2016-11-22 12:12:00
Arjeplog först med samiska gatunamn
images/1/images/1/2016-11/LarsNilaLasko-0290.jpg
Drottninggatan/Dronnet gáhta. Så kan det komma att se ut på gatuskylten.
Arjeplog blir första kommun i Sverige med både svensk och samisk text på gatuskyltarna.
Lars-Nila Lasko gav inte upp när hans första motion om samisk text på gatuskyltarna avslogs. Han lämnade in en ny motion, och nu har kommunfullmäktige sagt ja.
-Det samiska ska synas mer i vår miljö, menar han.


Det är ett år sedan han lämnade in den första motionen. Då sa fullmäktige nej. Orsaken var att motionen handlade om att gatunamnen skulle anges på arjeplogssamiska, som inte har officiellt godkända stavningsregler. Arjeplogssamiskan har nyligen fått egna stavningregler, ortografi, men stavningreglerna är inte officiellt godkända av Sametinget ännu.
Både Arjeplogssamiskan och Lulesamiskan använder det svenska skriftspråket, men orden och stavningen kan skilja sig åt.

Lars-Nila Lasko gick hem och omarbetade sitt förslag, och nu har fullmäktige sagt ja till gatuskyltar med dubbla namn: luleåsamiska och svenska, under förutsättning att man kan hitta extern finansiering.
-Det kan man. Det finns pengar till det här, säger Lars-Nila Lasko övertygat.
Han hänvisar bland annat till det statsbidrag som samiska förvaltningskommuner erhåller varje år. Arjeplogs kommun får för närvarande 660 000 kronor per år för att uppfylla lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
-Det blir ganska mycket pengar under en tioårsperiod, en del av dem borde kunna användas till gatuskyltar, menar Lars-Nila Lasko.
Han pekar också på möjligheterna att söka pengar från Sametingets kulturråd, och projektpengar från EU-medel.
-Arjeplogs kommun har aldrig sökt pengar från Sametingets kulturråd, de fördelar mer än 17 miljoner kronor varje år. Det finns också möjlighet att få pengar från exempelvis EU:s Landsbygdsprogram, säger han.

Däremot har Lars-Nila svårt att förstå varför gatunamnen ska skrivas på Lulesamiska istället för Arjeplogssamiska.
-Jag anser att det är självklart att arjeplogssamiskan ska användas även på gatuskyltarna. Vägverket använder det på vägskyltarna, och Lantmäteriet på kartan. Att använda det samiska språk som talas mellan Jokkmokk och Gällivare i Arjeplog är som att införa gatuskyltar på danska i ett svensktalande område, säger han.

images/1/images/1/2016-11/LarsNilaLasko-0287.jpg
Beslutet har vållat diskussion i sociala medier. men det är något som Lars-Nila Lasko tar med ro.
-Om jag jämför med hur det var när jag växte upp så är klimatet mycket bättre nu, det är ingen som kastar sten efter oss längre. Det blir alltid diskussioner när man vill göra något och förändra, men det här är ingen stor sak. Dubbla, eller till och med tredubbla gatunamn är inget konstigt i andra länder, och det fungerar. Vi är bara inte vana vid det här.

Lars-Nila Lasko berättar också att exempelvis en del av det som idag är och heter Drottninggatan en gång haft ett samiskt namn.
-Det finns samiska namn lite här och där. Drottninggatans början hette tidigare Antak, eller Antakbuollda, Antakbacken. Det kunde vara kul om Drottninggatan på samiska kallades för Antak.

En av de frågor som kommit upp i diskussionen är om de samiska gatunamnen kan användas som postadress.
-Självklart. Postutdelningen styrs av postnummer, inte av gatunamn, säger Lars-Nila Lasko.

images/1/images/1/2016-11/LarsNilaLasko-0289.jpg
Lars-Nila Lasko menar att det är viktigt att det samiska inslaget som finns i Arjeplog lyfts fram och synliggörs och att gatuskyltarna kan ses som ett led i arbetet med att öka attraktionskraften.
-Det samiska saknas i vår miljö, vi kan bara se samiska ord på vägverkets skyltar och på några husväggar. Det är viktigt för språket att det syns och används, och det är viktigt att det finns information tillgänglig på samiska. Arjeplog har hittills inte lyckats locka till sig några samiska arbetstillfällen vare sig via Sametinget eller någon samisk organisation, men vi är en samisk förvaltningskommun, och om vi tar vara på det som finns här kan vi skapa en ny attraktionskraft. Vi blir först i landet med dubbla namn på gatuskyltarna, och det har givetvis ett värde även ur turistisk synpunkt.
Det finns uppskattningsvis cirka 380 gatuskyltar i Arjeplogs kommun. Tekniska kontoret kommer att titta på vilken modell av skyltar som ska användas, och beräkna kostnaden för att byta ut samtliga gatuskyltar. När finansiering är klar kan arbetet påbörjas.
blog comments powered by Disqus

RSSPrenumerera via RSS | Vi använder cookies