http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/skvattbokpuff.jpg
http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/BarentsPress.JPG
http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/bannernyttnummer2018.jpg
http://www.sparbankennord.se/privat/index.htm
http://www.silverhatten.se/
http://www.winterkvist.com
2017-08-20 13:13:12
Expedition Nasafjäll 2017
images/1/images/1/2017-08/Nasa1.jpg
Ett fyrtiotal personer deltog under helgen 11-13 augusti 2017 i möten och guidade visningar i Vuoggatjålme och Nasafjäll.
Helgen bjöd även på överraskningar när Ola Nilsson, Landskapsarkeologerna, kunde konstatera att sandhögen vid bokverket från 1640-talet drastiskt minskat i omfattning.
- Det kan bero på förhöjda vattenmängder i fjällen, säger han.


images/1/images/1/2017-08/Nasa2017-4.jpg
Gruvbrytningen i Nasafjäll var ett projekt som förändrade den svenska historien. Koloniseringen av de norra delarna av landet var redan påbörjad långt innan, men med silverfyndigheten blev det snabba åtgärder. Bara ett år efter att malmen upptäcktes 1634 påbörjades gruvdriften och ett omfattande transportsystem upprättades.

images/1/images/1/2017-08/Nasa2017-6.jpg
Under söndagens seminarium och guidade visningar sattes fokus på den samiska historien i området. Ann-Christin Blind, Svaipa sameby, beskrev hur renskötseln bedrivs i området. Hon gav också en historisk översikt över samernas problem med gränsdragningarna till Ryssland, Finland, Sverige och Norge.
Renarna har det gamla gruvområdet som en del av sitt renbetesland. Svaipa sameby, som tidigare hette Arjeplogs lappby, har renbetesmarker i både Norge och Sverige.
- Jag är glad över att det finns ättlingar till de tidigaste renskötarna i Svaipa sameby som idag är verksamma, berättade Ann-Christin Blind.

Nasafjällsomådet är förorenat och marken innehåller bly och arsenik. Vattnet rinner ut i Silbojaure nedanför gruvan.
- Såvitt jag kan bedöma har det inte varit några problem för renarna när det gäller föroreningarna. Silbojaure är knappast heller idag någon fiskesjö för oss eller fritidsfiskare. Vi i Svaipa sameby har en stor renmärkningsanläggning strax nordväst om sjön Tjålmejaur, nära Svaipafjället. Där är vi i ungefär tio dagar i juli månad. Därmed är det alltså svårt se hur det förorenade vattnet i Silbojaure påverkar renarna.

images/1/images/1/2017-08/Nasa2017david.jpg
David Öjerlie, lokalhistoriskt engagerad och tidigare kommunadvokat i Mo i Rana, berättade om en norsk beskrivning av på de dramatiska händelserna i Nasafjäll 1659. Efter 24 års drift fick junkern och den tyskkättade Preben van Ahnen - som senare benämndes fylkesherre - i uppdrag av danske kungen att ödelägga silvergruvan och smälthyttan. Detta skedde också med en trupp som först kom till Silbojokk och senare till gruvan i Nasafjäll.
- Enligt den norska historieskrivningen togs en proviantförvaltare i Silbojokk till fånga och hamnade senare i Bodö.

images/1/images/1/2017-08/Nasa2017-3.jpg
Bokverket från första Nasafjällsepoken på 1600-talet upptäcktes och beskrevs av Kenneth Awebro redan 1983. Vid Expedition Nasafjäll 2015 dokumenterades och karterades det. För att kunna tolka processen vid anläggningen togs nu, med tillstånd från Länsstyrelsen Norrbotten, analysmaterial från de båda boksandshögarna vid bokverket.
Tyvärr blev årets besök vid lämningen en påminnelse om hur oskyddade och utsatta av väder och vind spåren efter gruvdriften på Nasafjäll är. Sedan 2015 har den mindre av boksandshögarna minskat med mer än hälften, och kan snart vara helt bortsköljd.
-Är detta ett resultat av klimatförändringarna? I vart fall blev jag fullständigt överraskad av den snabba förändringen på två år.
Med den nya vattenerosionen har det kommit fram träkonstruktioner vid bokverket som visserligen var synliga 2015, men mer synliga nu.
- Med tanke på att bokverket i Nasafjäll är en av de få existerande i Sverige från den här tiden bör det följas upp.

images/1/images/1/2017-08/Nasa2017-7.jpg
Arkeolog Lena Berg Nilsson har tillsammans med arkeologerna Ola Nilsson och Lennart Klang dokumenterat närmare 350 lämningar från gruvhanteringens olika epoker.
Hon har sedan tidigare intresserat sig för en speciell husgrund på Nasafjäll. Den skulle kunna vara lämningar av ett kruthus från den första brytningsperioden från 1630-talet. Krut användes först i gruvbrytning i Sverige i just Nasafjäll.
- Det här en av de husgrunder som tidigare har uppmärksammats. Här är möjligen en torr plats där krut kunde förvaras.
Ann-Christin Blind, som även deltog på den guidade visningen, framförde idén om att man även skulle kunna ha förvarat kött och andra livsmedel i denna huskonstruktion.
Tidigare har Lena Berg Nilsson, som är en av Sveriges främsta kännare av äldre bergsbruk, och som besökt Nasafjäll flera gånger, noterat många spännande platser och gruvhål.
- Nasafjäll är att betrakta som minst lika intressant som regalskeppet Wasa som sjönk 1628. Det är en av Sveriges främsta turistattraktioner och även om Nasafjäll ligger i ödsligt fjällområde förtjänar det ett större intresse.

images/1/images/1/2017-08/Nasa2017gruva.jpg
Lennart Klang, som är verksam inom Landskapsarkeologerna och har fyrtio års erfarenhet i yrket, menar att kunskapen om gruvdriften är ofullständig. Efter fältarbete bland gruvhål och gör Klang den reflektionen att gruvområdet behöver dokumenteras bättre där lämningarnas funktion och kronologi fastställs.
- Om vi relaterar till att det är ett riksintresse för landet, där det har utförts fornminnesinventering och dokumentation på nästan alla platser i Sverige, men inte på Nasafjäll. Av alla riksintressen för kulturmiljövård är detta i särklass sämst beskrivet.
Det finns ett behov av sanering med tanke på föroreningarna av bly och arsenik som sipprar ut från de många varphögarna. Föroreningen följer med vattnet i hela området.
- Inte minst därför är det angeläget att dokumentera vad som finns på plats.

images/1/images/1/2017-08/Nasa2017kokhus.jpg
Arbetet med att lyfta fram historien om Nasafjäll görs av en grupp - Expedition Nasafjäll. Initiativtagare är Lennart Klang, Kenneth Awebro och Maria Söderberg. Årets verksamhet har fått stöd av Arjeplogs kommun och Landskapsarkeologerna och sker i samarbete med studieförbundet ABF Norr Arjeplog. Programmet under helgen 11-13 augusti 2017 inleddes med ett öppet seminarium i Vuoggatjålme där åhörarna aktivt deltog i diskussionen. Historikern Kenneth Awebro föreläste om bakgrunden och förutsättningen för den märkliga gruvsatsningen under stormaktstiden. Han visade även på arkivmaterial från 1600- och 1700-talen.
Nästa års guidade visning på Nasafjäll - som sker i samarbete med norska Rana Turistförening - äger rum den 12 augusti 2018, men redan under årets höstmarknad i Arjeplog lämnas en rapport om årets expedition.

Text och foto: Pressmeddelande Expedition Nasafjäll
blog comments powered by Disqus

RSSPrenumerera via RSS | Vi använder cookies