http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/skvattbokpuff.jpg
http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/BarentsPress.JPG
http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/bannernyttnummer2018.jpg
http://www.sparbankennord.se/privat/index.htm
http://www.silverhatten.se/
http://www.winterkvist.com
2017-10-07 09:13:35
Top of Arjeplog lyftes fram i Jokkmokk
images/1/images/1/2017-10/Jokkmokk1.jpg
Norrbottens invånare har landets sämsta hälsa. Hur ska vi vända den trenden?
Tisdagen den 3 oktober 2017 arrangerade länsstyrelsen i Norrbotten en regional tankesmedja i Jokkmokk.
Upptakten var bister. Det var en bekymrad landshövding som inledde konferensen. Han frågade sig om människorna i Norrbotten "ville leva så här?".


Konferensen i Jokkmokks kommunhus handlade om hur friluftsliv kan användas både för förbättrad folkhälsa och för att stärka regional tillväxt. Inte minst pekade man på att växande naturturism skulle kunna bidra till attraktiva boendemiljöer, social sammanhållning och integration.
- Vi på länsstyrelsen har regeringens uppdrag att samordna arbetet med tio friluftslivsmål och att vi ska även vägleda kommunerna, sa landshövding Sven-Erik Österberg från talarstolen.
- Nu behöver vi engagera oss för framtiden och få ned sjuktalen. Norrbottens län har högst insjuknande i hjärtinfarkt och mest övervikt i befolkningen. Men lyckas vi få bort mer av fetma så finns stora vinster för att mota sjukdomar som till exempel åldersdiabetes.
Sven-Erik Österberg sa också att en hälsosam livsstil har blivit en klassfråga.
- Förr i världen var det överklassen som rökte och åt ihjäl sig. Fetma, en rejäl buk, utstrålade makt. Idag är det tvärtom, det är de med den högsta utbildningen som tar mest hand om sin hälsa.

images/1/images/1/2017-10/Jokkmokk5.jpg
Victoria Bystedt, friluftssamordnare på Länsstyrelsen, ansvarade för konferensen och hade bjudit in de som arbetar med regionala utvecklingsfrågor och folkhälsa. Idén var att de femtiotal deltagare som var på plats från hela länet skulle inspireras av hur natur och friluftsliv kan användas för att möta utmaningen med folkhälsa och regional tillväxt.
Det stod tidigt klart genom enkätundersökning i salen att deltagarna tillhörde de aktivas skara. Flera talare lyfte också fram det under dagen, dvs hur man skulle nå de som inte var på plats och kanske svåra att nå.

Programmet under dagen var intensivt. Via Skype från Solna fick deltagarna lyssna till Kajsa Mickelsson, utredare på Folkhälsomyndigheten, om friluftslivets betydelse för folkhälsan.
- Det finns studier som visar att det är bra för hälsan att vistas i naturen, såväl
fysiskt som psykiskt. Men alla har inte samma förutsättningar att ägna sig
åt friluftsliv.
Hon levererade mängder av fakta och samband.
- Tillgång till naturen är en rättighet och grundläggande för en bra hälsa, men undersökningar visar att många människor sällan eller aldrig går ut i naturen. När allt fler människor bosätter sig i tätorter blir trycket också hårt på städernas grönområden. Men det är ju inte problemet där ni befinner er!
Linda Lundmark, universitetslektor vid Umeå universitet, pratade om regional utveckling och naturturism.
- Min frågeställning är hur detta kan det hjälpa glesbygden? Hur kan man arbeta med naturturism ur ett glesbygdsperspektiv och hur kan det
bidra till regional utveckling?
Linda Lundmark har forskat på ämnet friluftsliv och berättade om trender och utveckling inom området och om varför naturen utgör en viktig resurs för regional utveckling.
Camilla Bondareva, destinationsstrateg på Swedish Lapland Visitors Board,
hade som tema att beskriva friluftslivets betydelse för besöksnäringen i Norrbotten.
Hon var mycket nöjd över de senste årens utveckling.
- Det blåser en positiv vind över besöksnäringen på destinationen Swedish Lapland som är på god väg mot målet om fördubblad omsättning.

images/1/images/1/2017-10/Jokkmokk2.jpg
Som exempel på hälsofrämjande aktiviteter lyftes bland annat initiativet Top of Arjeplog fram.
- Med toppturerna har folk i Arjeplog börjat att turista i sin egen kommun. Generationer vandrar tillsammans och det är samtidigt ett sätt att bättra på sin kondition, berättade Anna Blomgren, till höger i bild, som under flera somrar har vandrat med hela familjen, man och fyra barn, på topparna.
- Min dotter Snöfrid var tre år när hon gick upp på alla tio toppar själv och i år blev det samma sak.

Statistiken visar att tio procent av befolkningen i Arjeplog deltar. Av de som tagit alla tio toppar är åldrarna mellan tre och 80 år. Under åren 2012-2016, där sommaren 2017 inte ännu inräknad, är det 503 som deltagit.
Kvinnor utgör 50,3 procent av de medverkande. Av de kort som lämnats in för utlottning av priser, cirka hälften, kan man se att det gjorts 3 268 toppbestigningar. Detta utifrån att den som lämnar in kortet har gjort 6,5 toppar i genomsnitt.
Top-konceptet har också startats i Älvsbyn och Arvidsjaur.

Under de följande gruppdiskussionerna diskuterades exemplet Top of Arjeplog, liksom det som presenterades från "Naturen som arena för integration" med Thomas Mariedahl, ABF Boden, Terese Edmark, friluftssamordnare, med Piteå Outdoor som väcker intresse för friluftsliv och utesport, och Studiefrämjandets "Greenteam - en metod för hälsa och gemenskap" med Maria Johansson.

Maria Söderberg
images/1/images/1/560annonser2017/image2.jpeg
blog comments powered by Disqus

RSSPrenumerera via RSS | Vi använder cookies