070-344 20 23

Arjeplog tog sig ett nytt kommunvapen 2013. Men enligt statsheraldikern är det inte förenligt med den beskrivning som gjordes 1952. Men har det någon betydelse? Plötsligt lanserar ett företag en tröja med kommunvapnet och då kan man ta sig en tankeställare om det kulturhistoriska arvet.

 

Bildmontage: Maria Söderberg. ”I grönt fält tre balkvis ställda strängar, åtföljda ovan av ett renhorn och nedan av en tilltagande måne, allt av silver.” En tröja säljs med Arjeplogs kommunvapen. Får de göra det? Foto från försäljningssidan och Arjeplogs kommunvapen från 1952 och det nya från 2013.

 

”Jag är inte perfekt, men jag kommer från Arjeplog och det är nästan detsamma”. Så står det på en tröja som bjuds ut till försäljning. Längst ned återges Arjeplogs kommunvapen. Det vill säga det som fanns tidigare. Får man göra så? Ja, inte är frågan ny för mig och för mer än ett år sedan undrade jag om inte Arjeplog borde registrera sitt kommunvapen och lägga in det nya hos Riksarkivet. Men först en bakgrund.

Kommunvapen blir till 1952

Arjeplog blev kommun 1863 och liksom de allra flesta andra kommuner i landet hade man från början ingen egen symbol, med dagens ordbruk logo eller varumärke. Med gammalt språkbruk mer beskriven som sköld eller vapen. Men 1952 var det dags. Då utlyste kommunfullmäktige en tävling för att få fram förslag till ett kommunvapen. Tävlingens vinnare blev Bo Sundgren. Han hade studerat i Uppsala och arbetade i Arjeplog som virkesmätare och byggnadsarbetare, allt enligt Carl-Oskar Lundström. Sundgrens skiss hade en förklaring och fick beskivningen: ”Grön färg betecknar de stora skogarna; tre silverbalkar syftar på Laisälven, Skellefteälven och Piteälven; renhornet avser renskötsel och månen bergsbruk i Nasafjälls silvergruva.”

 

Lapplands landskapsvapen från 1600-tal 

Jag hade nog inte funderat så mycket på sköldar och vapen om det inte vore för mitt möte med Vildmannen. Det är landskapsvapnet för Lappland, det vill säga den röde kraftfulle man som gavs blasoneringstexten: ”I fält av silver en stående röd vildman med grön björklövskrans på huvudet och kring länderna, hållande i höger hand en på axeln vilande klubba av guld.” Med blasonering menas beskrivning av ett vapen i text, så att man enbart med hjälp av denna beskrivning kan framställa en korrekt avbildning av vapnet. Om den här Vildmannen har jag både skrivit artiklar och hållit föredrag. Och ofta skapar det viss förvåning eftersom de flesta inte alls vet varför Lappland representeras av en röd kraftfull man. Landskapssymbolen för Lappland är intressant på många sätt. Det är den enda i landet som utgörs av en person. Dess förlaga är hämtad från 1600-talets idévärld, ja, man kan gott säga att dess rötter är djupare än så. Dock har den ursprungligen väldigt litet att göra med den norra landsändan. Beslutet fattades förstås i en tid när svensk statsmakt expanderar i norr.

 Vapensköldar kan skapa debatt

Arjeplogs kommunvapen fastställdes av Kungl Maj:t 1952 och Vladimir Sagerlund ritade 2003, i sin egenskap av Riksarkivets heraldiske konstnär, en digital version av vapnet. Inte illa. Det är denne Sagerlund som lagt handen vid en mängd vapensköldar och även designade kronprinsessan Victorias och prins Daniels gemensamma monogram. Han har också tagit strid för lejon med snopp när han 2008 gjorde förbandstecknet till EU.s nordiska stridsgrupp, Nordic Battlegroup. Bakgrunden var att ”genitalerna väckte anstöt” hos kvinnlig personal och ansågs strida mot försvarets ambitioner på jämställdhetsområdet, enligt en artikel i Göteborgs-Posten 21/2-08. Förbandets lejon skulle göras mer könsneutralt, vilket också blev Försvarets linje. I Vladimir A. Sagerlunds ögon var det mot de heraldiska traditionerna att kastrera ett lejon och yttrade: “Vapensköldar med lejon utan genitalier gavs förr till dem som förrått Kronan.”

Blasoneringstexten avgör 

Heraldik är en egen lära med lång tradition. Riksarkivet är en statlig förvaltningsmyndighet och här finns även en ansvarig statsheraldiker. I det heraldiska registret över landskap, län och kommuner återfinns förstås även Arjeplogs kommunvapen. Men här finns inte det nya som man beslutade om 2013. I registret finns fortfarande den som fastställdes 1952 och Riksarkivets (Sagerlunds) ritning från 2003. Hur kan det komma sig? Efter några förfrågningar förstår jag att det troligen hamnat mellan stolarna när beslutet fattades av kommunfullmäktige. Kommunvapen fastställs inte längre av högsta instans, det vill säga Riksarkivet. Däremot måste de, från och med 1974, registreras hos Patent- och registreringsverket för att lagligen vara skyddade för missbruk i kommersiella sammanhang. Hos PRV är inte Arjeplogs kommunvapen alldeles enkelt att hitta, men genom att klicka på avancerad sökning och ange Arjeplog* kommer det upp, det vill säga det som fastställdes 1952. (Det är för övrigt inte många som har just Arjeplog i namnet). När jag visade statsheraldikern Henrik Klackenberg Arjeplogs nya kommunvapen visar det sig att han aldrig sett det. Han menar att den som gjort om det aldrig har förstått att man måste hålla sig inom blasoneringens ram och att kommunförvaltningen uppenbarligen missat i den heraldiska kompetensen för att avgöra den saken: ”En bård och vågiga strängar är ej omnämnda i blasoneringen och ska därför inte heller förekomma” och att det ”är uppenbart att denna bild har gjorts av en designer utan kunskaper i heraldik”. Det må låta tufft, men statsheraldikern erbjuder dock en hjälpande hand. Riksarkivets uppgift är ju att bistå kommunerna att vårda det heraldiska arvet och den kulturhistoriska överträdelsen är inte straffbar. En anledningen till att det lätt kan bli fel, enligt Klackenberg, är att ”det är blasoneringen som är det registrerade vapnet, inte en viss bild”.

Intrång i varumärkesrätten

Hur rättas misstag till? ”Emellanåt brukar den lokala opinionen och medial uppmärksamhet få en korrigering till stånd”, svarar Henrik Klackenberg. Med det menar han att det alltid äger rum en viss process när kommunvapen fastslås.

Men – tillbaka till tröjan där Arjeplogs kommunvapen finns med som nu lanseras av ett företag. Man har använt det kommunvapen som fastställdes 1952. Därmed är det ett intrång i varumärkesrätten om man tittar på vad som idag är registrerat hos Patent- och registreringsverket. Arjeplogs kommun kan om de så önskar polisanmäla. Men om tröjtillverkaren hade använt det nya från 2013 hade man från kommunens sida haft en aning svårare att åberopa någon rätt. Åtminstone hade de rättsvårdande myndigheterna tvingats till några heraldiska bataljer.

För övrigt anser jag att Arjeplogs kommunvapen är snyggt och en hedervärd symbol för fjällkommunen. Både det gamla och det nya.

Text och foto: MARIA SÖDERBERG

Källor:

Om Vildmannen. se Magasin Silvervägen 2017.

Riksarkivet tar snoppstrid: gp.se/nyheter/sverige/riksarkivet-tar-snoppstrid-1.1227057

Riksarkivets heraldiska register: https://riksarkivet.se/heraldik-register-vapen?HeraldikID=52

och denna länk: https://riksarkivet.se/vagledning-om-kommunvapen

FAKTA KOMMUNVAPEN FRÅN 1952

Registrerades hos PRV: 1974-01-11. Kungl. Maj:t fastställelse: 1952-11-06

Vapenbeskrivning: I grönt fält tre balkvis ställda strängar, åtföljda ovan av ett renhorn och nedan av en tilltagande måne, allt av silver.

Historik: Arjeplog blev kommun 1863 men det var först 1952 som kommunfullmäktige utlyste en tävling i syfte att få fram förslag till ett kommunvapen. Tävlingens vinnare, Bo Sundgren, gav denna förklaring till sitt förslag: Grön färg betecknar de stora skogarna; tre silverbalkar syftar på Laisälven, Skellefteälven och Piteälven; renhornet avser renskötsel och månen bergsbruk i Nasafjälls silvergruva.

FAKTA NYA KOMMUNVAPNET

enligt Varumärkesplattform hos Arjeplogs kommun 2013:

”Arjeplogs vapen har tre symboler: Renhornet, det brusande vågiga vattnet samt symbolen för silver. Vapnets bottenfärg är grön (se färgkod på sidan om färger), texten är svart (vit text om vapnet ligger mot en mörk botten) samt silver på övriga ytor när så är möjligt.”