070-344 20 23

Nu utlyser Svaipa sameby, Grans Sameby, Semisjaur Njarg sameby och Saltfjells Renbetesdistrikt ett moratorium, ett lokalt självbestämmande, över området Nása.

-Det här är ett tydligt statement från samebyarna. Målet är att det inte ska bli någon gruvverksamhet på Nasa, varken nu eller i framtiden, säger Sara Ajnnak, Svaipa sameby.

Företaget Elkem AS har begärt expropriation av rättigheter på Nasafjäll för att kunna öppna ett dagbrott för kvartsbrytning. Samerna motsätter sig etableringen, och har därför utlyst moratorium över området. Ordet moratorium betyder att en process avstannas, att verkställighet fördröjs.

-Moratorium har, såvitt jag vet, inte deklarerats över något område i Sverige tidigare. I Tana i Norge har det hänt, och i Finland har skogsavverkningar stoppats tack vare moratorium. I det här fallet handlar det om att vi inte vill ha någon gruvetablering och att vi kommer att fortsätta med våra verksamheter som vanligt, säger Sara Ajnnak.

På tisdag och onsdag ska representanter för samebyarna, renbetesdistriktet, Elkem AS och norska Närings- och Fiskeridepartementet träffas vid gruvområdet. Beskedet om moratorium skickades till Närings- och Fiskeridepartementet på fredagsmorgonen. Det är oklart om och i så fall hur detta kommer att påverka den fortsatta handläggningen av Elkems ansökan för expropriation. I pressmeddelandet som skickats ut från samebyarna och renbetesdistriktet sägs följande:

“Nása moratorium innebär att mark-, vatten- och luftanvändning, inte i någon mån får inkräkta på samiska rättigheter eller intressen i det geografiska området Nása. Det betyder att ingen gruvverksamhet så som förberedelser, prospekteringar, vägbrytning eller annan verksamhet som stör den traditionella renskötseln i området får förekomma. Dessa regler kommer att upprätthållas via Samebyarna, tills dess att lokalt samiskt självbestämmande där renskötseln som företrädande pågående markanvändare nedtecknas i norsk och svensk lag, samt att gruvverksamhet och annan inträngande miljöförstörande mark- vatten och luftanvädning bannlyses från området för all framtid.
.
”

-Vi har kastat ut en boll till dem, och nu får vi se vad vi får tillbaka. Vi tar ett steg i taget, framåt, säger Sara Ajnnak.

Násafjäll moratorium publiceras nedan, i sin helhet:

 

Bájh värijde årruot- Låt fjället leva!

 

Násafjäll Moratorium

Násafjäll inom Sápmi är ett område som sedan urminnes tider brukats som renbetesland av samer. Genom jakt, fiske och renskötsel har området varit en del av ett hållbart ekologiskt system där samer i samklang med naturen existerat. Nasafjäll ligger i ett högfjällsområde som gränsar till Laisälven och Vindelälvens källflöden och Vindelfjällens naturreservat. Fjällvädret i området förändras snabbt och växlar mellan västliga vindar, klarblå himmel, regn, åskskurar, och snöstormar vilket innebär att vattenflöden ständigt växlar. Vid rikliga nedfall bildas nya temporära bäckar och under torra sommarperioder torkar bäckar och vattenkällor ut. Den traditionella näringen i området följer naturens växlingar, där fjällets olika terränger har olika funktioner vid olika väderförhållanden.

 

Innan staten konstruerade samebyarna och stal marken från samerna var Násafjäll ett lappskatteland, ett samiskt privatägt markområde som ägaren betalade skatt för och som samtidigt var ett renbetesområde där sedvanerätten rådde.

 

Området har en lång och smärtsam historia utifrån ett samiskt perspektiv. Svenska staten upptäckte att området hade ett värde i form av en silverfyndighet. Sverige hade stora ekonomiska problem och fyndigheten sågs som en skänk från ovan som skulle rädda den svenska statens ekonomi. År 1635 drog en 65 år lång gruvepok igång på Násafjäll. Till en början anlitades bergmän från bergsslagen som arbetskraft till gruvverksamheten. Mycket snart insåg man att bergsmännen inte klarade de hårda arbetsförhållanden på fjället, därför förslavade man samer från området för att få dem att arbeta för gruvverksamheten. Många samer och flera hundratals renar tvingades under 65 års tid att med akkja transportera 860 kilo silver och 255 ton bly från Násafjäll ner till Silbojokk. Arbetsbelastningen var hård för både människor och djur, de samer som obstruerade mot arbetet torterades för att göras mer medgörliga.

 

Den 65 år långa gruvepoken lämnade miljömässiga konsekvenser som Násafjäll och Silbojokk än idag påverkas av. Fyrahundra år efter den första aktiva gruvepoken är livsmiljön för både människor och djur fortfarande kontaminerat med spår av arsenik, bly och sulfider vilket medför att vattnet i sjön är odrickbart.

 

En gruvetablering innebär ytterligare förorening av miljön i Násafjäll vilket innebär att förutsättningarna för att upprätthålla ett hållbart ekologiskt system omöjliggörs. Elkem ASA planerar att på Násafjälls norska sluttning anlägga ett dagbrott som innebär att bolaget öppnar nya sår i en redan utsatt och känslig fjällmiljö. Dagbrottet kommer att förändra terrängen i området genom att ny infrastruktur så som vägar och anläggningar tillkommer. Dessutom medför lokalisering av dagbrottet att avrinningen från gruvan naturligt tar sin väg ner mot Randalsvolden som sedan utmynnar i Ranaälven. Dammpartiklar och ljud färdas långt i fjällmiljö och det går inte att utesluta att kontaminerat material sprider sig över både Laisälvens och Vindelälvens källflöden.

 

Axel Oxenstiernas ord ”I Norrland hava vi inom våra gränser ett Indien blott vi förstå att bruka det”utropades år 1634 och syftade då på en nordlig koloni vilket innebär att mark konfiskerades av den samiska befolkningen till förmån för kronan. Samerna som bodde i området blev tvångsarbetskraft åt den svenska staten. Till skillnad mot många andra koloniala områden runt om i världen återupprättades aldrig ett samiskt självstyre över Sápmi utan marken konfiskerades av staten och har så varit fram till nu. När ett gruvföretag nu med Norska statens välsignelse återigen kör över områdets samiska befolkning för att få till start en oönskad miljöförstörande gruvverksamhet i Násafjäll, kan detta inte annat än uppfattas som ett fullständigt övergrepp. Ett försök att än en gång driva koloniala äventyr utan hänsyn till samisk kultur och näringar i området. En sådan gruvetablering får förödande konsekvenser för djurlivet och renen och därigenom samebyarna och renbetesdistrikten i området, och omöjliggör fortsatt renskötsel på Násafjäll. I kölvattnet av detta får man också följdeffeffekter som riskerar att ödelägga en hel levande samisk samhällsstruktur, som inte bara består av de traditionella samiska näringar i sig, men som även drabbar kringnäringar, samiskt språk, uppfostran, äldrevård och all kulturutövning som är en del av detta. Därför riskerar en gruvetablering i Násafjäll att inte bara lägga ett fjäll och en näring i ruiner, men ett helt folk, vårt samhälle och vår levande kultur. Detta kan vi aldrig tillåta!

 

Med respekt för oss och vårt områdes historia, för våra förmödrar och förfäder som blev förslavade och torterade på just den här platsen, beskyddar vi Nása och vår samiska kultur mot ett nytt övergrepp. Vi uppmanar er att göra det samma. Gruvverksamhet är inte välkommen hit.

 

Härmed deklarerar Svaipa, Semisjaur Njarg och Grans Samebyar samt Saltfjells renbetesdistrikt ett moratorium över området Nása i Sápmi oberoende av, de av statsmakterna Norge och Sveriges utropade riksgränser. Moratoriet innefattar hela Násafjäll både på Svensk och Norsk sida av riksgränserna.

 

Samebyarna och renbetesditrikten skyddar härmed Násafjäll mot ytterligare miljöövergrepp i en redan utsatt och känslig fjällmiljö. Dammpartiklar och ljud färdas långt i fjällmiljö och det går inte att utesluta att kontaminerat material sprider sig över både Laisälvens och Vindelälvens källflöden som är livsviktiga vattenkällor för både djur och människor i Sápmi.

 

Den av Elkem ASA tilltänkta gruvetableringen på Nása omöjliggör traditionell renskötsel i området. Gruvetableringen är således inte förenlig med varken internationella konventioner om mänskliga rättigheter, FN:s deklaration om urfolksrättigheter, (UNDRIP) eller ILO-konvention nr 169 om urfolk och stamfolk i självständiga stater.

 

Området är ett samiskt sedvaneområde och från och med nu förklarar Svaipa, semisjaur Njargs, Grans samebyar och Saltfjells renbetesdistrikt ett självbestämmande över det geografiska området i Nása. Användning av moratorium-området får inte inkräkta på samiska rättigheter eller intressen. De samiska rättigheterna stadsfästes genom konventioner, deklarationer och uppmaningar och staternas egna grundlagar och samiska rättsuppfattningar och traditioner.

 

Det innebär att både Svensk och Norsk lagstiftning i området ogiltigförklaras och till dess att gruvplanera på Nása avskrivs för all framtid och renskötseln ges företräde för markanvändningen i området.

 

Så länge de nya reglarna i området inte gäller så får ingen gruvverksamhet så som förberedelser, prospekteringar, vägbrytning eller annan verksamhet som stör den traditionella renskötseln i området förekomma.

 

Bájh värijde årruot-låt fjällen leva!