FOTO: Peder Lundkvist. Laisälven är redan idag ett välbesökt område som uppskattas av fiskare från många olika håll. Nu är målet att områdets kvalitet och attraktionskraft ska höjas ytterligare några snäpp.
Stigar ska röjas, spångar, toaletter, vedhus och vindskydd byggas och vägar ska rustas. Under två år satsas 1,8 miljoner kronor i projektet Fiskedestination Laisdalen, som syftar till att göra Laisälven ännu mer attraktiv för besökare.
-Det finns mycket att göra. Laisälven är hårt rensad för flottning och vi behöver förbättra fiskens uppväxtmöjligheter. Men fisket är bra redan idag och allt måste få ta den tid det tar, säger Richard Landström, ordförande för Laisälvens Fiskevårdsområde.
FOTO: Peder Lundkvist. Laisälven är Vindelälvens största biflöde, och erbjuder fiskemöjligheter i både strömmar, sel och sjöar.
Laisälven har sitt källflöde nära gränsen mot Norge, och rinner genom Arjeplogs och Sorseles kommuner ner mot Vindelälven. Den totala sträckan är nästan tjugo mil, och Laisälvens Fiskevårdsområde förfogar över totalt 4,5 mil av älven, fördelat på två sträckor.
-Vi har strömmande vatten, sel och sjöar, och här finns möjlighet att fånga framför allt harr, men även öring, gädda, abborre och sik, säger Richard Landström.
FOTO: Peder Lundkvist. Richard Landström, ordförande för Laisälvens FVO. Tillsammans med övriga medlemmar i fiskevårdsområdet, och tillsammans med andra fiskevårdsområden längs älven, jobbar han för att utveckla Laisälvsområdet och skapa bättre förutsättningar för både fisk och besökare.
Richard Landström tog över ordförandeklubban i Laisälvens FVO för två år sedan. Han började skissa på ett mindre projekt med inventering och åtgärdsförslag för området, men insåg ganska snart att det fanns potential för ett större, samlat projekt i samverkan med övriga fiskevårdsområden i Laisälven. Det projekt som nu pågår omfattar därför hela Laisäven, från fjället ner till Vindelälven, och de fem fiskevårdsområden som deltar i utvecklingsprojektet ansvarar var och en för sin del av älven.
-Vi är också, tillsammans med fyra andra fiskevårdsområden, med i ett förvaltningsprojekt, där vi träffas och pratar om hur vi ska förvalta fisket på bästa sätt och vilka regler som ska gälla för fiske i Laisälven.
Alla medlemmar i Laisälvens FVO är fastighetsägare i området, och de lägger naturligtvis ned en hel del ideell arbetskraft och tid i föreningen. De pengar som kommer in via fiskekortsförsäljningen ska återinvesteras, först och främst i fiskevårdande åtgärder. Ett annat av målen är att kunna säsongsanställa en fiskevärd. För att nå målen krävs att även samhällsservicen fungerar. Ett återkommande problem har varit sophanteringen. Laisälvens FVO har eget abonnemang på sophämtning och sopkärl finns utplacerade i området. Tömningen av dessa har dock, trots påstötningar, inte fungerat.
-Det är ett bekymmer. Det ökar risken för nedskräpning, och ingen vill ställa upp husvagn eller tält vid överfulla, illaluktande soptunnor. Helhetsbilden är viktig, och om vi ska lyckas nå målet att höja kvaliteten på området och skapa arbetstillfällen krävs att alla delar av bilden är bra, säger Richard Landström.
FOTO: Peder Lundkvist. Det finns få möjligheter till boende i direkt anslutning till fiskevattnen, men vid Hästskoforsen finns både raststuga och toalett.
Längs långa sträckor av de delar av älven som tillhör Laisälvens FVO finns bilväg alldeles i närheten, och många fiskare från olika håll och olika länder söker sig hit. Men Richard Landström är mån om att vildmarksprägeln ska finnas kvar.
-Möjligheterna att hyra boende intill fiskevattnen är ytterst begränsade, vilket är både en styrka och en svaghet. Ett par enstaka stugor finns, vi hyr ut en flottarkoja med två rum vid Granseleluspen, och vi håller på att renovera en annan gammal skogskoja som vi arrenderar av Naturvårdsverket. Där kommer vi så småningom att kunna erbjuda ett väldigt exklusivt boende, på en holme i älven, men renoveringen är kostsam och eftersom vi finansierar den med föreningens egna pengar blir det inte klart i år.
FOTO: Peder Lundkvist. Harrfisket är det som lockar flest fiskare till Laisälven. Men även miljön runt älven är spännande. Här finns både steniga, karga stränder, bördiga marker med rikt varierad växtlighet och urskog.
Det är framför allt harrfisket som lockar i Laisälven. Reglerna för Laisälvens FVO säger att maximalt fem fiskar, varav en öring per dygn får tas upp.
-Många tar inte upp en enda fisk, utan släpper tillbaka allt. Jag har hittills inte träffat en enda person här som tagit upp och behållit fem fiskar, berättar Richard Landström.
Som ordförande får Richard Landström ibland förfrågningar om att avsätta någon sträcka av det vatten föreningen förfogar över som flugfiskesträcka, men några sådana planer har varken Richard Landström, styrelsen för fiskevårdsområdet eller stämman.
-Varför skulle vi göra så? Flugfiskarna är redan här. Vi måste också komma ihåg att fiskeintresset oftast inte börjar med just flugfiske, många kanske börjar att prova sig fram med ett flugkast istället, och det är jätteviktigt att den möjligheten finns. Finns det inget problem så behöver man inte införa förbud, menar Richard Landström.
Däremot har tillsynen längs älven utökats. Nya fiskebevakare utbildas, och detta har mötts av uppskattning.
-De som löser fiskekort uppskattar tillsyn, säger Richard Landström.
I tillsynen ingår även att se till att det finns ved vid eldplatserna. Området på bägge sidor av älven är fjällurskogsreservat, vilket innebär att man inte får hugga ved i skogen.
-Det är svårt att hitta ved på marken här, det mesta är plockat redan. Vi köper in ved av lokala entreprenörer och placerar ut. På så sätt minskar vi slitaget på området, och alla tjänar på det.