070-344 20 23

Hur bemöter man den samiska äldre kvinnan som inte vill sova under täcket i sin säng på äldreboendet, utan föredrar ett renskinn? Patricia Fjellgren, moderator för Sveriges första samiska äldreomsorgskonferens, gav deltagarna några etiska frågor att fundera över.

Vilka rättigheter, skyldigheter och möjligheter finns när det gäller samisk äldreomsorg? Vilka erfarenheter och metoder finns? Dessa frågor stod i fokus när omsorgspersonal, chefer och politiker från tolv kommuner möttes i Arjeplog för att delta i Sveriges första samiska äldreomsorgskonferens.

-Vi tar med oss frågorna när vi planerar det nya boendet, säger Robert Cortinovis, socialchef i Arjeplog.

-Den här konferensen behövs verkligen, någongång och någonstans måste man börja, säger Mariann Lörstrand, samisk koordinator i Arvidsjaur.

Från och med årsskiftet stärks rättigheterna för nationella minoriteter. Tankar och idéer kring samisk äldreomsorg diskuterades i arbetsgrupper.

Konferensen riktade sig i första hand till personal, chefer och politiker i de samiska förvaltningskommunerna. Från Arjeplogs kommun fanns ingen politiker med på deltagarlistan. Socialchef Robert Cortinovis var med på delar av konferensen.

-Vi måste ta hänsyn till den nya minoritetslagen när vi planerar framtidens äldreboende. Att uppfylla kraven på språklig och kulturell kompetens blir en utmaning för oss, men vi måste hitta lösningar, säger han.

Robert Cortinovis berättar också att det i investeringsbudgeten för det nya äldreboendet finns en summa pengar för invändig och utvändig utsmyckning med samisk prägel.

-Vi ska påvisa att vi är en samisk förvaltningskommun. I dagsläget har vi inslag av samisk kost på matsedeln varje vecka, det finns personal inom äldreomsorgen som talar samiska, vi har höjdpunkter såsom samiska veckan under hösten och vi har ett gott samarbete med den samiska föreningen i Arjeplog.

Leif Rönnqvist, ordförande för socialnämnden i Arvidsjaur, ser frågor kring samisk äldreomsorg som viktiga och intressanta.

Leif Rönnqvist, aktiv socialdemokratisk politiker, tidigare i Arjeplog, numera i Arvidsjaur där han är socialnämndens ordförande, var en av få politiker som deltog vid konferensen.

-Alla har rätt till vård och omsorg, och en samisktalande måste få hjälp på sitt eget språk. Men jag ställer mig frågan hur många som talar samiska. De här frågorna handlar också om pengar, och i vår nämnd har vi nu ett sparbeting på 3,5 miljoner kronor inför 2019, så med den penningpåse vi har blir de nya pålagorna ingen lätt uppgift för oss, säger han.

Arbetet fortsätter. Mariann Lörstrand, samisk koordinator i Arvidsjaur, kommer tillsammans med sina kollegor i övriga förvaltningskommuner att fortsätta arbeta för en bättre samisk äldreomsorg.

Under konferensens första dag informerade utredaren Lennart Rohdin om lagstiftningen och på vilket sätt minoriteternas rättigheter stärks efter den 1 januari. Kristine Gaup Grönmo, som leder arbetet med att utveckla omsorg för den samiska befolkningen i norska Finnmark, berättar om hur man jobbar med samisk äldreomsorg i Karasjok. Under dag två diskuterades frågor kring samisk äldreomsorg i mindre arbetsgrupper.

-Den här konferensen är ett första steg, vi kommer att fortsätta jobba med att lyfta frågor kring samisk äldreomsorg. Det här handlar om en grupp människor som inte krävt så mycket, vare sig som hjälpbehövande äldre same eller som anhörig. Många känner inte till sina rättigheter och vet inte vad de kan be om, men från och med årsskiftet är kommunerna skyldiga att alltid informera om vilka rättigheter man har som minoritet, säger Mariann Lörstrand.