070-344 20 23

Vy från Svensktoppen. FOTO: Kenny Wallström

Toppen som föll i glömska. Ja, så bortglömd att den inte går att hitta på dagens kartor. Så skulle man kunna beskriva en av Sveriges högt belägna punkter.

Den ligger inom Arjeplogs kommun vid Sulitelmaglaciären och vid två av Sveriges största glaciärer, Stourrajiegŋa och Sálajiegŋa. Det namn som anges är Svensktoppen eller Svenska stortoppen, men det finns även de som kallar den för Sulitelmatoppen.

I slutet av 1800-talet var området hett. När Svenska Turistföreningen grundades i Uppsala 1885 var målet att främja turismen och göra landet mer tillgängligt för alla. De första åren riktade föreningen främst in sig på de svenska fjällen, men uppdraget spred sig snabbt till övriga landet. 1887 började man pricka ut de första vandringslederna och 1899 drog planerna igång för den storslagna Kungsleden mellan Abisko och Kvikkjokk Den första fjällstugan byggdes 1888 – en hydda vid Varvekälven på leden mellan Kvikkjokk och Sulitelma.

Illustration med kartunderlag från Lantmäteriet 2019.

Det nordvästra hörnet av Arjeplogs kommun var alltså högintressant. En av orsakerna var att man länge ansåg att toppen i detta område var Sveriges högsta.

1807 besökte naturforskaren Göran Wahlenberg Sulitelma och uppmätte höjden med barometer till 1 880 m ö.h.

Under 1870-talet fortsatte forskningsintresset för glaciären. Statsgeologen Fredrik Svenonius var en av dem som följde upp Wahlenbergs undersökningar. Johan Westman, filosofie doktor vid Uppsala universitet, var i området i samarbete och med stöd av Svenska Turistföreningen och gruvbolaget i Sulitelma. Med en fotogrammetern uppskattade han högsta toppen till 1 869 m ö.h.

Men så, detta ödesår 1897, besteg kartografen Gustaf Wilhelm Bucht Stortoppen i Sarektjåkkå och toppen i Sulitelmamassivet fick se sig besegrad. Bucht angav då Sveriges högsta höjd till 2 130 m ö.h. (idag anges höjden till 2 089 m ö.h.), med vilket den tog höjdrekordet. Två år senare fick Bucht och hans team upp ögonen för Kebnekaise (på samiska Giebmegáisi) som då uppskattades till 2 135 m ö.h. Dock ansågs mätosäkerheten vara för stor för att avgöra om den var högre än Sarektjåkkå. Frågan avgjordes först 1902 och sedan dess är det allmänt känt att Kebnekaise är högst.

FOTO: © Christophe Barbier / Le Trak

Idag är Svensktoppen, eller vad den nu har för officiellt namn, inte utmärkt på Lantmäteriets karta. Hur kan det komma sig? För att den varit snötäckt så länge? Ansetts ligga i en otillgänglig terräng? I det omfattande ortnamnsregistret hos Institutet för språk och folkminnen i Uppsala finns inget spår av den. Men överraskande nog har SCB med toppen 2005 i sin statiska årsbok med angivelsen 1 860 m.ö.h. Men var kommer uppgiften ifrån?

När frågan ställs till Lantmäteriet kan de inte svara på frågan. Inte ännu i alla fall, men de har lovat återkomma. Tills vidare föreslår de att den är minst 1 820 m ö.h. vilket är en gissning utifrån nuvarande höjdkurvor.

På den norska sidan av Sulitelmamassivet är högsta punkt Suliskongen 1 907 m.ö.h. Toppen ligger inte långt bort från Svensktoppen, blott 2,5 km österut.

2016 besökte Kenny Wallström i Arjeplog både den och Svensktoppen under en vandring.

– Det är ingen vänlig vandrartopp precis, men utsikten är enorm.

Gussar Blomgren, som är en av de flitigaste vandrarna i Top of Arjeplog, hoppas kunna besöka den snart.

– Det är irriterande att den inte är utsatt på dagens kartor, vilket resulterar i att många inte alls känner till den.

Gissningsvis kommer Lantmäteriet snart med ett kreativt förslag.

Fakta från artikeln Jökelstudier vid Sulitelma av Johan Westman, STF:s årsbok 1898, SMHI, SCB och Bolin Centre for Climate Research.

Text: Maria Söderberg