070-344 20 23

Gun Augustsson, Gullan Bäck, Jan Höglander, Kristina Åström och Agneta Gard från Arvidsjaurs Släktforskningsförening inventerar och dokumenterar gravstenar på Arjeplogs kyrkogård.

Gravstenar bär på viktig information för den som är intresserad av släktforskning. Men inte ens det som ristats i sten varar för evigt, och gravstenar kan försvinna av olika orsaker. Därför verkar Sveriges Släktforskarförbund för att inventera och dokumentera gravstenar, och nu pågår inventering av Arjeplogs kyrkogård.

– Vi började förra sommaren med Glommersträsk, Moskosel, Södra Bergnäs och Slagnäs, och fortsätter tills vi är klara, säger Gun Augustsson, en av eldsjälarna i Arvidsjaurs släktforskningsförening.

Under den gångna veckan har Gun, tillsammans med andra eldsjälar i föreningen, gått runt på Arjeplogs kyrkogård. De fotar och skriver/ritar av inskriptionen på varje enskild sten, för att så småningom kunna skicka in dokumentationen till Gravstensinventeringen, en nationell databas som hanteras av Sveriges Släktforskarförbund och är öppen för alla att använda som informationskälla.

– Det finns en idé om att alla gravstenar från 1947 eller tidigare ska tas bort, om gravrätten inte gäller för evig tid. Därför är det viktigt att dokumentera gravstenarna och det som står på dem. Vi gör så mycket vi kan av arbetet ute på kyrkogårdarna tidigt på vårsommaren, innan växterna döljer för mycket av stenarna, och till hösten, första älgjaktsdagen, börjar det verkliga arbetet. Då letar vi, med hjälp av inskriptionen på stenarna, fram bland annat flicknamnen på gifta kvinnor och personnummer. Utifrån den informationen kan man komma långt som släktforskare, säger Gun Augustsson.

Allt arbete som medlemmarna i Arvidsjaurs släktforskningsförening lägger ner på gravinventering sker helt och hållet ideellt.

– Som släktforskare blir man ganska knäpp, säger Gun Augustsson och skrattar. Vi har sökt pengar från olika håll till det här arbetet, men inte fått något. Det här anses inte som kultur, men vi ser det som att vi jobbar med ett kulturarv.

Dokumentationen av gravstenarna förs in i en nationell databas, och det är viktigt att informationen är korrekt. Varje gravsten dokumenteras både genom fotografering och avskrift av inskriptionen. Jan Höglander, Gullan Bäck och Gun Augustsson hjälps åt med arbetet.

 

Den äldsta gravsten som gruppen hittills sett är från 1910. På Arjeplogs kyrkogård räknar inventeringsgruppen med att det finns uppemot tvåtusen gravstenar. Men fler än så ligger begravda här.

– Det finns en “allmänning”, ett område här på kyrkogården där de mindre bemedlade har begravts, de som inte hade råd med en egen grav. Där finns några små stenar, men betydligt fler gravar. Och på stenarna står endast förnamn, säger Jan Höglander.

Besökare på kyrkogården som uppmärksammat deras arbete har förstås undrat vad de egentligen håller på med. De har också fått begäran om hjälp för att hitta anhörigas gravar.

– Det kom en man häromdagen som berättade om sin farfars far som dog 1929, och ska ha begravts här. Vi har hittat hela hans släkt, men just den här graven har vi inte hittat. Inte ännu i alla fall, säger Gun Augustsson.

– Han kan ju vara en av dem som är begravd på det allmänna området, att han var kronojägare är ingen garanti för att han inte var fattig, funderar Jan Höglander.

Inventeringsgruppen har överraskats av antalet gravstenar på Arjeplogs kyrkogård som lagts omkull eftersom de inte stått stabilt.

– Det ser förfallet ut när stenarna ligger ned. Till och med Einar Wallqvists gravsten har lagts omkull. Det kändes tragiskt att se, denne man som har betytt så oerhört mycket, säger Jan Höglander.

När fältarbetet på Arjeplogs kyrkogård är avklarat, fortsätter gruppen med inventering av gravstenarna på Arvidsjaurs kyrkogård.

– Vi kommer också att behöva åka tillbaka hit. När man går igenom materialet ser man alltid någon bild som inte är bra, någon inskription som kanske inte syns på fotot eller något annat som måste kollas igen, säger Gun Augustsson.