070-344 20 23

Många renar går åt till rovdjursmat, vilket orsakar samebyarna stora ekonomiska förluster. Anders-Erling Fjällås, ordförande i Semisjaur-Njargs sameby, var inbjuden till Företagarfrukost i Arjeplog för attt berätta om situationen för renskötselföretagen.

Fler renar blir till rovdjursföda än de som går till slakt och säljs som livsmedel. Så ser verkligheten ut i Semisjaur-Njargs sameby sedan flera år tillbaka.

– Fram till 2010 hade vi situationen under kontroll, men nu har det spårat ur. Fortsätter trenden ligger vi på en årlig rovdjursförlust på mellan 30 och 40 procent av renhjorden istället för de 10 procent som sägs i riksdagsbeslut, säger Anders-Erling Fjällås, ordförande i Semisjaur-Njargs sameby.

Han och Ann-Christine Blind, Svaipa sameby, var inbjudna som talare vid onsdagens Företagarfrukost, där temat var renskötsel.
Rovdjursfrågan var en av de saker som togs upp.
– Vi vet att rovdjur ska finnas här, och vi vet att de äter renar. Frågan är hur mycket vi ska behöva stå ut med. Det finns en angiven miniminivå som samebyarna ska stå ut med och den innebär att vi ska tåla en tioprocentig förlust av renhjorden, men vi är långt ifrån den nivån, förklarade Anders-Erling Fjällås.

Fler och fler renar blir till rovdjursmat. Rovdjursersättningen till samebyarna ligger kvar på samma nivå som 1996, och det inventeringsarbete som krävs för att få ersättning tar mycket tid.

Han visade statistik över skadenivåerna i Semisjaur-Njargs sameby.
– För vår del gick det bra från 2004, med höga slaktsiffror i flera år. Sedan ökade antalet rovdjursföryngringar, och från 2015 går mer av vår hjord till rovdjuren än till livsmedel varje år.

Den förlust som rovdjuren orsakade Semisjaur-Njargs sameby under 2018 beräknas till ca 6 miljoner kronor. Rovdjursersättningen, som betalas ut per föryngring, uppgick till ca 2 miljoner kronor. Ersättningsnivån per föryngring ligger kvar på samma nivå sen 1996.
– Vi sponsrade alltså svenska staten med ca 4 miljoner kronor, konstaterar Anders-Erling Fjällås.

Rovdjursersättningen betalas inte ut för det faktiska antalet dödade renar, utan för en uppskattning av antalet rovdjur och hur många renar de behöver äta för att överleva.
Beräkningarna av antalet rovdjur görs utifrån inventeringar i renskötselområdet.
– Det som räknas är föryngringar. Om vi vill påvisa en järvföryngring inom vårt område måste det göras minst fyra besök vid lyan, och vid alla fyra besöken ska det finnas färska spår vid lyan. Alla som varit ute på skaren under våren vet hur svårt det kan vara att hitta spår, och om en järv blir störd så flyttar den till en annan lya. I så fall måste vi hitta den nya lyan och göra minst fyra besök där, och allt det här tar en oändlig tid. Vår sameby sträcker sig över 6440 kvadratkilometer, säger Anders-Erling Fjällås.

Gruvetableringar är ett annat hot mot rennäringen. Anders-Erling Fjällås var nyligen inbjuden till en konferens i Australien för att berätta om konsekvenserna för samebyn om den planerade gruvbrytningen i Laver blir verklighet.
– Regeringen har tre minst sagt kontroversiella gruvbeslut att fatta under detta år, Kallak, Viscaria och Laver. Besluten väntas komma efter sommaren, och det vi vet är att renskötseln inte utgör någon stor väljargrupp. Vi har inte politiken på vår sida, det vi har är juridiken, men det är en kostsam process som vi helst vill undvika, säger han.

Flera företag i Arjeplog påverkas negativt av en kvartsbrytning på norska sidan av Nasafjäll. Ann-Christine Blind, Svaipa sameby, är en av dem som ser med oro på den planerade gruvetableringen.

Ett annat gruvprojekt som, om det blir verklighet, kommer att påverka renskötseln för samebyar i Arjeplog är den planerade kvartsbrytningen på den norska sidan av Nasafjäll. Ann-Christine Blind berättade om den konsekvensanalys som tagits fram.
– Det handlar om ett dagbrott, och ett stort område som blir obrukbart. Vi blir direkt drabbade, det här är våra betesmarker. Det är ett område som tack vare atlantvindarna blir snöfritt tidigt på våren, och inventeringar har visat att det finns 250 olika betesväxter här.

Frågan om kvartsbrytning i Nasafjäll avgörs slutgiltigt av norska myndigheter.