070-344 20 23

Tjuorre-Biessetjåhkkå naturreservat invigdes i lördags med tal av kommunalrådet Britta Flinkfeldt och landshövding Björn O Nilsson. Foto: Peder Lundkvist

Naturlig gammelskog är en bristvara som måste värnas.

Det framhöll landshövding Björn O Nilsson i sitt invigningstal för Tjuorre-Biessetjåhkkå, ett drygt 16 kvadratkilometer stort reservat nordost om Arjeplog.

Under Naturreservatens dag, i lördags, bjöds allmänheten in till ett besök med bland annat musik och guidad visning i en del av Tjuorre-Biessetjåhkkå.

Svängom i skogen. Camilla Carlsson och Märta Lestander firade invigningen av naturreservatet med en dans, till musik av Martin Lestander. Foto: Peder Lundkvist

Tjuorre-Biessetjåhkkå naturreservat består av bland annat gammal urskog och kala lågfjällstoppar. Här finns gott om historiska lämningar, bland annat härdar och barktäkter, och på riktigt gamla fortfarande levande, träd kan man se spår av en skogsbrand som inträffade för ungefär tvåhundra år sedan.

I reservatet finns tack vare den gamla skogen och låga påverkansgraden en rik biologisk mångfald, och området är ett viktigt renbetesland.

 

Foto: Peder Lundkvist

Landshövding Björn O Nilsson förklarade att länsstyrelsen de senaste 20 åren ökat takten när det gäller naturskydd, och att naturliga skogar prioriteras i detta skydd. Orsaken är att skogslandskapet har förändrats, numera är nästan all skog planterad och kultiverad av människan. Naturlig gammelskog har blivit en bristvara som måste skyddas för att de svenska miljömålen ska uppnås.

– Naturlig gammelskog är inte bara en viktig råvara, den är också en fantastisk naturbank fylld med växter och djur som vi måste vara rädda om, menade han.

Han uttryckte också en förhoppning om att de skyddade områdena ska kunna utgöra en viktig framtida resurs där bevarande och hållbart nyttjande kan samverka.

 

Foto: Peder Lundkvist

Kommunalrådet Britta Flinkfeldt efterlyste direktiv och resurser för att göra den skyddade naturen mer tillgänglig.

– Vi vill se naturreservaten som en resurs för att utveckla kommunen. Vi är så glest befolkade att vi utan att tveka kan hävda att naturen räcker till för allas behov av friluftsliv. Jag vågar säga att vi inte vill ta ett större ansvar för Sveriges biologiska mångfald än vi redan gör, vi vill se att riksdag och regering följer upp beslut om att skydda natur med beslut om resurser för att göra den naturen tillgänglig.

Hon lyfte också fram Märkberget vid Laisälven som ett bra exempel på hur det kan se ut.

– Det är en plats med unik växtlighet, som också är välbesökt av människor. Det här reservatet är också tillgängligt, det är ett frö som med rätt skötsel och åtgärder kan utvecklas till en blomma. Då kan vi, förutom att skydda unik natur, främja både ekologisk och hållbar besöksnäring och lokalbefolkningens önskan att visas i skog och mark.

Frédéric Forsmark, naturreservatsbildare hos Länsstyrelsen, tog med deltagarna på en guidad vandring i en del av Tjuorre-Biessetjåhkkå naturreservat, där han berättade om de höga naturvärden som finns i området.

– Det var en fin dag och det är en fin plats där man kan kliva ur bilen och direkt ut i urskogen. Väderprognosen var inte så lovande, och arrangemanget krockade med andra aktiviteter, inte minst älgjakten, så antalet deltagare blev inte så högt. Men de som var med var nöjda, säger Camilla Carlsson på Länsstyrelsens naturvårdsenhet.