070-344 20 23

Silvervägen kommer i fokus – igen. Stina Jacksons bok har sålt i mer än 320 000 exemplar och den nya tunneln på norska sida gör det lättare att köra till och från Sverige. Foto på Stina Jackson från maj 2018 när boken Silvervägen första gång presenterades.

Finns det någon kortfattad text om Silvervägen? Det var Anna-Lena Le Goascogne, som arbetar med Swedish Lapland Visitors Board i Arjeplog, som undrade. Hon sitter i Bagarstugan på Arjeplogs kommun och arbetar med turismfrågor. Nja, svarade jag. Självklart har jag under åren skrivit mycket om denna speciella väg. Framför allt det som finns i närheten av den. Detta inte minst med tanke på att jag ger ut Magasin Silvervägen. De senaste åren har intresset ökat. Silvervägen, Europaväg 95, mellan Norge och Sverige är mindre anonym. Författaren Stina Jackson har skrivit succéboken Silvervägen, som sålts i 320 000 exemplar, och givits ut i 26 länder. Den efterlängtade tunneln i norska Saltdal, Kjernfjelltunnelen, öppnades i november 2019. Så, vad skrev jag då ned till Anna-Lena? Det blev några korta punkter. Det skulle inte vara längre än en A4 tänkt att läsas för turoperatörer och resebyråfolk i Tyskland? Jag överskred min yta med drygt fyra rader och minskade storleken på bokstäverna. Skulle hon upptäcka det? Javisst. Med ett glatt skratt (en aning rått, om jag själv skulle beskriva det) mottog hon min text. Hon vet att jag gärna blommar ut i beskrivningarna. Men, här följer min sammanfattning som upptog en sprängfylld A4, men som här i denna krönika till arjeplognytt.se har utökats med fokus på Arjeplogs kommun.

En tanke som slår mig är att så många susar fram längs vägen och inte stannar till. Det är lätt att förflytta sig idag och fullt möjligt att på en dag ta sig från kust till kust.

Silvervägen. Riksväg 95. Graddisvägen. Kärt barn har många namn, och det finns krafter som verkar för att vägen ska upphöjas till Barents Road.

 

I. Ag – Argentum

Det var silvermalmen (Ag från latinets argentum) som gav namn till vägen mellan Skellefteå och Bodö. Femtio mil asfalterad väg sträcker sig från kust till kust. På den ena siden Bottenviken, på den andra Atlanten. Några av Sveriges största sjöar och den mäktiga Skellefteälven finns nära riksvägen. Polcirkeln korsar Silvervägen där fjällryggarna reser sig och som mest till nästan 1 900 meter över havet. Här talas många språk och dialekter där samiska var dominerade i inlandet fram till 1800-talet. På den norska finns hisnande fjäll och långsmala djupa fjordar. De isfria hamnarna i Rognan, Fauske och Bodö garanterade handel och inte minst fiske. I Arvidsjaur upprättades kyrkoplatsen Lappstaden sedan kyrkan byggts 1607. Arjeplog, en försvenskning av det pitesamiska Árjapluovve, som ligger mellan de stora sjöarna var, enligt en tolkning, en plats dit man sökte sig för handel och betalade skatt. I Skellefteå, en stad som har sitt ursprung i 1300-talet, fanns tidigt jordbruk, handelsplats, stenkyrka och hamn.

Silvervägen sträcker sig från kust till kust – mellan Skellefteå och Bodö. Bilden, en vy över Skellefteå, är tagen från Vitberget.

II. Arktis

Silvervägen ingår i det arktiska området med långa vintrar – där norrsken kan ses spela över ett stjärnstarkt himlavalv – och där somrarna är ljusa med midnattssol. Längs hela vägsträckan finns ett mäktigt landskap av myrar, skog och fjäll och inte minst i fjällområdet kan besökare få syn på en stor mångfald av vilda blommor. Arktis har inga tydliga gränser och någon exakt definition finns inte. Med utrikesdepartementets röst menar man att både Norrbottens och Västerbottens län ingår. Någon orörd ”vildmark” kan man inte tala om. Ordet pekar fel. Samerna har nyttjat landskapet i minst tvåtusen år. Här har vandrare, bosatta, jägare, fiskare – och de numera mer moderna inslagen med turister – hittat en plats allt sedan inlandsisen släppte sitt grepp. Skogs- och fjällnaturreservat finns längs hela vägsträckan och i Jäckvik korsar den 40 mil långa Kungsleden. Följer man den några kilometer kommer man till Pieljekaise nationalpark som inrättades 1909.

III. Nasafjäll och Nasaleder

Den silvermalm, som upptäcktes 1634 i gränsområdet mellan Norge och Sverige på Nasafjäll, kom med tid att ge norra Sveriges historia en ny inriktning. Förr i tiden var silvret och guldet lika mycket värt på grund av sin sällsynthet, men detta ändrades på 1400-talet vid upptäckten av silver i Amerika. Gruvan på fjället Nasa beskrevs av Sveriges riksråd Carl Bonde som ”dee Svänskas Wästindienn” och att fyndigheten skulle kunna mätas sig med den spanske kungens enorma rikedomar. Med silverfyndigheten på ”ett märkeligtt berg i Laplanden” kom även den kristna missionen på allvar till de så kallade hedniska områdena i Europa. De olika perioderna av gruvdrift på Nasafjäll under 1600, och fram till början av 1900-talet, var tekniskt komplicerade och gav viss framgång. Men framför allt närde fyndigheten drömmar om ekonomisk framgång. För de som mer eller mindre ofrivilligt arbetade i gruvgångarna var det en mycket hård prövning. Med den industriella koloniseringen av norra Sverige kom förtrycket av samerna att öka och deras nomadiska livsstil hotades.

Från den bottniska kusten till fjällområdet fanns det tidigare många vandringsleder. De användes för handel och förflyttningar. För samerna var det brukligt att färdas med sina renar till fjällen sommartid och inför vintern till kustområdet.

Nasaleder från gruvan till kusten upprättades och det var drottning Kristina som formellt utfärdade dessa dekret. Sträckan till Skellefteå omnämns 1642 när det påbjöds att den skulle ställas i ordning mellan Avaviken och kusten. Sträckan kallas än idag för Nasaleden och har återuppstått som nutida besöksled.

Silvermuseet i Arjeplog. Ett populärt besöksmål, precis intill Silvervägen.

 

IV. Silvernamn överallt

I Arjeplog har silvret gett namn till bland annat Hotell Silverhatten, Silverkepsen, Silverskolan, Silverlogen, Silverfestival, Silverflickan, Silverloppet, Silverexpressen och Silverpilen (för att dra skidspår) för att nämna några. Redan 1969 omskrivs sommarens stora hemvändarhelg som ”Silverjippo” som helt skulle gå i ”silvrets tecken”. Eric Forsgrens TV-film Silverfjället. Om gruväventyret i Nasafjäll, som hade börjat visas året innan, kastade historiska blickar på en både tragisk och spännande period. Men i centrum för dåtidens silvervurm stod Silvermuseet. Detta unika museum, med sin lokalt präglade samling, ligger alldeles intill Silvervägen vid Hornavans strömmande vatten. Museet invigdes 1965. I Silversalens blå valv finns samernas silver, en ovärderlig skatt vars samling initierades av museets grundare Doktor Einar Wallquist (som på sin tid gärna ofta omnämndes som Silverdoktorn). Silverföremålen kan ses som en enda lång släktkrönika från generation till generation över flera hundra år.

Själva byggnaden är från 1854 och var då uppförd för att fungera som nomadskola. Varje år besöks Silvermuseet av mer än 40 000 besökare. Inom museets ramar har Institutet för subarktisk landskapsforskning, INSARC, inrättats som är en självständig verksamhet inom ramen för museets organisation och är fristående från universitet och högskolor.

Sommaren 2012 bjöd Magasin Silvervägen in till en träff för de som var med och byggde Silvervägen mellan Jäckvik och norska gränsen. Till träffen kom Sven-Erik Holmström, Sven Hällerstrand, Bosse Lestander, Jan-Gunnar Brändström, Lars Hofman, Mats Hansson, JanEric Carlberg, Nils Widman, Birger Lundqvist, Anita Karlberg, Lars Westerlund, Ann-Mari Dahlberg, Björn Öberg, Tord Westerlund, Lars Andersson, Ulf Karlberg, Thage Modigh, Marie-Louise och Lenny Söderström.

 

V. Invigning 1975 med två kungar

Silvervägen invigdes 1975 när Harald V av Norge och Carl XVI Gustaf av Sverige möttes. Ett stort stenblock hade rests vid gränsen. Projektet hade varit en dröm för många under närmare hundra år. Vägen är den enda svenska riksväg på kalfjället och når som mest 740 meter över havet. På den norska sidan används dock sällan begreppet Silvervägen utan oftast E6, Europaväg 6. Efter Fauske, i riktning mot Bodö, får den namnet E 80. Ett annat namn finns också på den vägsträcka som inträder efter Kjernfjelltunneln till Rognan och Bodö: Blodsvägen. För att anlägga vägen utnyttjade den tyska ockupationsmakten under 1940-talet fångar i arbetet. I ljuset av detta har enstaka röster hävdat att Silvervägen också är en sorts blodsväg med tanke på hur svenska staten använde sig av samerna i transporterna och hur unga män från kusten, särskilt under krigens 1600-tal, tvingades att arbeta i silvergruvan. Kanske hade de tur på sätt och vis? Om de hade skrivits ut i kriget hade de med all sannolikhet gått under i sjukdom och strid. Ytterligare ett namn har lanserats, Barentsvägen/ Barents Road. Detta vägbegrepp kom till i början av 1990-talet när Sovjetunionen föll samman och Ryssland uppstod. Sträckan förbinder Murmansk med Bodö och ansågs kunna bli en aktiv handels- och turistväg. Men av detta har inte mycket hänt även om det idag är fullt möjligt att åka hela vägen. Det enda som krävs är visum vid den ryska gränsen i närheten av finska Salla.

Namnet Silvervägen diskuterades i Arjeplog i början av 1970-talet. Graddisvägen ansåg en del, det var ett mer inarbetat äldre begrepp, och namnet på en fjällstation på den norska sidan. I en radiointervju säger till exempel Jenny Ranfjäll i Sandviken att: ”Varför ska allting inom Arjeplog ha med silver att göra? Det kan bli för mycket av en god sak”. Men drömmen om fler besökare till framför allt Arjeplog gjorde att namnet Silvervägen redan var etablerat och detta tio år efter att Silvermuseet hade grundats.

Med Stina Jacksons succébok Silvervägen – på norska Sølvveien – och den nyöppnande Kjernfjelltunneln – kommer ett förstärkt ljus att riktas mot den arktiska sträckningen. Från kust till kust.

Lyssnartips:
Tankar 1970 inför Silvervägens öppnande med reporter Börje Granström.

NÅGRA FAKTA:

Berömt citat: Det ofta citerade brevraderna från riksrådet Carl Bonde till Axel Oxenstierna i april 1635 lyder: ”Mann hoppas här, näst Gudz tillhiälp så skall dät blifua dee Svänskas Wästindienn, dem frommen så gått som koningen i Spanienn…” (Källa: Riksakivet).

Befolkning: Skellefteå 35 882 invånare, Bodö 40 705 invånare.

Vägförhållande: Vintertid stängs ibland vägen av på grund av kraftigt snöfall eller staka vindar. Vägen är asfalterad hela sträckan.

Ny tunnel: Kjernfjelltunnelen (Girnotunælla på samiska) är 3,3 km lång och ligger i direkt anslutning till Europaväg 6. Med den nya tunneln har man avvärjt en vinterfarlig sträcka längs den nordliga sidan av Kjernfjellet.

Publikation: Magasin Silvervägen utges av Midsummer Publishing med säte på Midsommarudden, Uddjaure.  ​