070-344 20 23

Förslaget om avveckling av Hornavanskolan har skapat stor debatt i Arjeplog. Namninsamling mot förslaget pågår, krav om folkomröstning har framförts och frågan diskuteras i åtskilliga trådar på Facebook.

– Rent krasst är kärnan i detta en fråga om hur vi ska använda våra skattemedel. Ska vi fortsätta hålla tillbaka på andra behov, och inom några år riskera nedskärningar i annan välfärd för att ha råd att behålla gymnasiet?, säger kommunalrådet Isak Utsi.

Det är bara lite drygt en månad sedan Isak Utsi tillträdde som kommunalråd i Arjeplog. Nu står han, tillsammans med övriga politiker, inför ett beslut som berör och upprör befolkningen mer än de allra flesta beslut som fattats i kommunen på senare år.

I de flesta diskussionstrådarna på Facebook saknas, hittills, de styrandes röster. Precis som förslaget i sig har detta ifrågasatts av många.

– Jag välkomnar allt engagemang, men det är svårt att hantera en så här komplex fråga i kommentarsfält på Facebook. Jag vill och försöker förklara och besvara alla frågor, jag prioriterar varje samtal jag får, jag har svarat på vartenda mejl och jag önskar att ännu fler tog kontakt direkt med mig eller kommunen, säger Isak Utsi.

Kommunen har nu gått ut med inbjudan till informationsträffar, där Isak Utsi och utbildningschef Fredrik Westerlund ska möta allmänheten och försöka besvara de frågeställningar som finns.

– Vi vill informera, och vi vill ge hela bilden. Frågan är inte avgjord, det finns ett skarpt förslag och det finns full demokratisk möjlighet att påverka beslutet, men jag tror det är viktigt att vi för samtalet utifrån helhetsbilden, säger Isak Utsi.

Den helhetsbild som Isak Utsi beskriver innebär att om Arjeplogs kommun ska fortsätta prioritera Hornavanskolan, så kommer man redan 2024 att tvingas skära ner på annan verksamhet.

– Kommunen har under lång tid valt att prioritera gymnasieverksamheten. Arjeplogs skattebetalare har tillskjutit uppskattningsvis 75 miljoner kronor extra till gymnasiet under de senaste tio åren. Det är mycket pengar för lilla Arjeplog, och det betyder att annat har fått stå tillbaka. Vi har helt enkelt inte råd att fortsätta så här och därför finns en samsyn om att en förändring måste till. Tittar vi på vad som hänt i vår omgivning har elevunderlaget i närregionen halverats sedan 2005. Vi har också Gymnasiereformen från 2011. Den innebar att gymnasieutbildningar skulle likriktas och många riksintag försvann, så också BST. Redan för femton år sedan, när skolan hade 250 elever såg man svårigheter med att få ekonomin att gå ihop.

Många har uttryckt en oro för att familjer ska flytta härifrån och en farhåga att ingen vill flytta hit om Hornavanskolan läggs ner.

– Det man kan säga är att det inte tycks finnas ett samband mellan att en gymnasieskola läggs ner och ett stort befolkningstapp. Ställer vi Hornavanskolans bildande mot befolkningsutvecklingen från 1960-talet och framåt kan vi inte se något samband, befolkningskurvan är närmast linjär. Hälften av landets kommuner krymper, Arjeplog är en av de kommunerna. Det är vanligt att man exempelvis söker sig till högre utbildning och jobb som inte finns här. Alla ska ha rätt och möjlighet att flytta och prova sina vingar och drömmar var de vill, vår utmaning är att locka hem dem. Om vi frigör resurser kan vi nog tillsammans med våra unga forma visioner om vilket Arjeplog de vill komma tillbaka till, och jobba mot det istället.

Förslaget om avveckling av Hornavanskolan innebär också att elever erbjuds möjlighet att stanna kvar i Arjeplog och studera via fjärrundervisning första året på gymnasiet, för att sedan läsa år två och tre i Skellefteå, alternativt dagpendla till Arvidsjaur. Tanken är också att man från hösten 2022 ska kunna erbjuda praktiska program med lärlingsutbildning under tre år i Arjeplog.

– Det som händer när unga flyttar till exempelvis kusten för att läsa ett praktiskt program är att de lär känna det lokala näringslivet där, och får jobb där. Företag i Arjeplog skriker efter arbetskraft, och om vi kan erbjuda eleverna möjlighet till lärlingsutbildning och anställning här istället skulle det bli en win-win-situation, menar Isak Utsi.

De träffar som kommunen bjudit in till kallas för informationsträffar. Men Isak Utsi lovar att vara öppen för dialog och för goda förslag om hur Hornavanskolan ska kunna leva kvar.

– Tidsfaktorn är viktig, vi vill att eleverna ska kunna ta ställning till vad och var de ska söka gymnasieutbildning inför hösten 2021. Nu står vi inför en kritisk gräns, kostnaderna måste bli hanterbara.