070-344 20 23

Ottilia Wiklund och Sascha Lango kämpar för att behålla Hornavanskolan, och överlämnade en lista med över 800 namnunderskrifter till politikerna.

– Ett samhälle utan ungdomar blir tyst. Man kan likna det vid en kalvmärkningshage utan renkalvar. När det blir tyst i en renhage betyder det att renkalvarna har dött ut. När det blir tyst i ett samhälle betyder det att en generation är borta. Vad händer när en generation försvinner? Jag tror inte att ni kan svara på det. Det är viktigt att bevara Hornavanskolan så att fler unga, efter mig och mina klasskamrater, kan stanna, rota sig och tro på en framtid här.

Med dom orden överlämnade Sascha Lango, tillsammans med Ottilia Wiklund, de 807 namnunderskrifter som samlats in med krav på att behålla Hornavanskolan. Listan togs emot av Mats Abrahamsson och Isak Utsi.

Frågan om Hornavanskolans framtid upptog en stor del av måndagens fullmäktigesammanträde, trots att ärendet inte fanns som ett beslutsärende på dagordningen.

Först ut att ta upp frågan var Sascha Lango och Ottilia Wiklund. Näste man under allmänhetens frågestund var Philip Mattsson, lärare på Hornavanskolan.

En av hans frågor var hur mycket kostnaderna ökar på andra verksamheter när gymnasiet lägger ner.

– Jag kan inte ge dig ett svar på den frågan idag, det måste vi få återkomma med. Men det jag kan säga är att gymnasieskolan verkligen inte ryms inom sina ekonomiska ramar, svarade Britta Flinkfeldt, tidigare kommunalråd.

Isak Utsi, nuvarande kommunalråd, gav svar på Filip Mattssons fråga om lärarna har tillfrågats om erfarenheterna av fjärrundervisning:

– Alla politiker är eniga om att det är viktigt att det finns någon typ av gymnasieutbildning. Det förslag vi kommit fram till efter tre år är en fjärrlösning. Man kommer inte att följa utbildningen hemma, utan man kommer att ha ett klassrum att gå till, man kommer att ha klasskompisar. Jag vill också säga att det är först nu vi har ett skarpt förslag att diskutera.

Utbildningschef Fredrik Westerlund berättade mer om förslaget att avveckla Hornavanskolan.

Han presenterade statistik som visar att det blir färre och färre elever, och kostnaden per elev blir högre och högre.

År 2024 räknar Arjeplogs kommun med ett ekonomiskt utrymme på 11 miljoner kronor. Drivs Hornavanskolan vidare på samma sätt som idag kommer hela den summan att gå åt där.

Utgår man från de antaganden och beräkningar som gjorts sänker man kostnaderna för gymnasieutbildning med knappt tio miljoner år 2024, genom att samarbeta med Skellefteå och/eller Arvidsjaur.

Inger Holgersen, Vänsterpartiet, frågade efter introduktionsprogrammen i den ekonomiska redovisning Fredrik Westerlund presenterade.

– Det är de dyraste programmen. Utan att ta med dem kan vi inte veta vad kostnaderna blir i slutändan, sa hon.

Hon funderade även över möjligheter att hitta bostäder i Skellefteå.

– Bostadsmarknaden är het där, inte minst på grund av batterifabriken. Men man kanske inte konkurrerar om samma bostäder. En fördel för studenterna med den här lösningen är att från det att man antas till ett program har man ju faktiskt ett år på sig att hitta bostad, svarade Fredrik Westerlund.

Övriga ärenden:

I december förra året beslutade fullmäktige att sälja sporthallen i Laisvall. Nu kom ärendet tillbaka på fullmäktiges bord igen, med kommunstyrelsens förslag att ge kommunchefen uppdraget att sälja sporthallen. Efter ks-mötet har de politiska partierna fört överläggningar och enats om en annan lösning.

– Vi har gett förslaget att Laisvalls sportklubb driftar anläggningen under två år, och att vi ger dem ett driftsstöd. Sportklubben har meddelat att de är villiga att testa den lösningen, och vi hoppas att de efter två år har tillräckliga muskler att ta över sporthallen i egen regi. Jag yrkar därför att fullmäktige upphäver beslutet från december 2019 att avyttra sporthallen i Laisvall, sa Isak Utsi.

Fullmäktige sa ja till Isak Utsis förslag.

Frågan om taxor och avgifter för 2021 väckte ett par frågor och tankar hos fullmäktigeledamöterna.  Alf Sundström, Liberalerna, funderade över hur kommunen planerar och agerar för att kostnaderna för renhållning och tömning av enskilda avloppsbrunnar inte ska eskalera.

– Det är jättesvårt. Vi är en glest befolkad kommun och sopor ska hämtas hos alla. Hur vi ska klara det i framtiden är osäkert. Det kan bli så att vi skickar in ett äskande om en egen sopbil. Vi har äskat medel till 2021 om att köpa en egen slambil, men hoppas förstås att det ska vara billigare att anlita en entreprenör, svarade Emil Sundström, teknisk chef.

Miljö-, Bygg- och Räddningsnämnden har föreslagit en höjning av taxorna för bland annat bygglov. Vänsterpartiets förslag till fullmäktige var bifall till höjningen, vilket fick Isak Utsi att ta till orda igen.

– Förslaget innebär i vissa fall en väsentligt ökad kostnad. En del byggnationer skulle istället för dagens åtta tusen kronor kosta tjugo-tjugotvåtusen kronor. Med en sådan höjning behöver vi ha ordentligt på fötterna. Vad kan en sådan taxa få för konsekvenser? Väljer man att bygga sitt fritidshus i Arvidsjaur istället? Blir det fler svartbyggen? Vi behöver en bra genomsyn av detta, och jag vill veta att en 50-procentig ökning av taxan är motiverad innan jag yrkar bifall, sa Isak Utsi.

Fullmäktige antog taxor och avgifter för år 2021, med undantag för taxor enligt Plan- och bygglagen, som blir oförändrade.

Beslut i korthet:

– Delårsrapporten för januari – augusti godkändes.

– Frågan om hur man löser boendet för de som idag bor på elevhemmet Stugan ska utredas och presenteras vid fullmäktige i december.

– Fullmäktige gav tekniske chefen i uppdrag att ansökan om expropriering av det gamla hotellet i Laisvall, för att kunna riva det.

0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x