“Politikerna måste lyssna på folkopinionen.” Det menar Jan Davidsson, Erik Qvist och Maria Mattsson, som nu jobbar för att få till en folkomröstning om Hornavanskolan.
Gymnasiefrågan har skapat ett brett engagemang och en intensiv debatt i Arjeplog. Nu talar allt för att kommunfullmäktige kommer att tvingas ta ställning till en folkomröstning om den planerade nedläggningen.
– Det räcker nu, politikerna måste lyssna på folket. Vi vet våra rättigheter, och vi kommer att kräva dem, säger Erik Qvist, en av initiativtagarna till en ny namninsamling, med krav på folkomröstning.
– Vårt initiativ handlar om gymnasiet, men det är också en symbol för något mycket större. VI behöver visa att det finns en folkvilja i Arjeplog, säger Philip Mattsson. FOTO: Maria Mattsson
För en månad sedan kom beskedet från Arjeplogs kommun: en avveckling av Hornavanskolan förbereds, och förslaget som ligger innebär att inga elever tas in från och med hösten 2021.
Sedan dess har debattens vågor gått högt, framför allt via facebook. Vid senaste fullmäktige lämnade två ungdomar, Ottilia Wiklund och Sascha Lango, över en lista till politikerna. En lista med drygt 800 namnunderskrifter som protest mot nedläggning av gymnasiet i Arjeplog.
– Den främsta orsaken till vårt initiativ är att vi såg att politikerna inte brydde sig om deras initiativ. Det är hedervärt av tjejerna att engagera sig, och politikerna borde uppmuntra unga människor som vill något. De tog emot listan, sedan har det varit tyst, säger Philip Mattsson.
Inför denna nya namninsamling har initiativtagarna kollat upp vad som krävs för att en sådan här lista ska bli formellt riktig.
– Politikerna vrider och vänder på ord och papper och gömmer sig bakom påståendet att ungdomarnas lista inte innehöll en tydlig frågeställning. Man menade att man inte kunde göra något utifrån en lista som undertecknats av ”800 random people”. Det blir problematiskt när en liten klick människor sitter och fattar beslut utan att bry sig om vad folket säger, och vi finner oss inte i det här längre, säger Erik Qvist. Vår lista är formellt riktig. Fullmäktige kan säga nej till en folkomröstning ändå, men då krävs att 14 av 21 ledamöter säger nej. Och de partier som säger nej måste vara beredda att betala det politiska priset för det vid nästa val. Lyckas vi få till en folkomröstning hoppas vi att så många som möjligt verkligen röstar också. Den här frågan är för viktig för att man ska kunna lämna över bestämmandet till några få politiker.
Många kom till ICA i Arjeplog på torsdagskvällen för att skriva under listan med krav på folkomröstning. Filip Carlberg var en av dem. Till höger i bild Maria Mattsson.
Under torsdagskvällen stod Erik Qvist, Maria Mattsson och Jan Davidsson utanför ICA-butiken med sina namnlistor. Många kom dit enbart för att skriva under, och innan kvällen var slut hade gruppen närmare 200 underskrifter.
– Vi vill gå till kommunfullmäktige och visa att det finns en folkvilja. Det är viktigt att använda demokratin och de rättigheter den ger, säger Jan Davidsson.
– Vårt medborgarinitiativ handlar om gymnasiet, men det är också en symbol för något mycket större. Folk har ett behov av att få vädra sina åsikter, och vi behöver visa att det finns en opinion. Förut hade vi ett bredare spektra i politiken i Arjeplog, men av någon anledning har politikerna drivits samman i en klunga som ser besparingar som den enda vägen framåt, och oppositionen har försvunnit, säger Philip Mattsson.
Philip Mattsson säger också att han vet att den här frågan fått människor att gå med i partier för att försöka påverka, och han välkomnar alla som engagerar sig.
– Det är jättebra att folk skriver in sig i partier och försöker göra sin röst hörd. Vi har valt att göra ett medborgarinitiativ, det är ett bra första steg, men jag tror att det kommer att krävas mer. Kanske behövs det ett helt nytt parti om vi ska göra Arjeplog till en attraktiv plats.
Även kommunalrådet Isak Utsi välkomnar engagemanget i den här frågan. Men han efterlyser också konstruktiva lösningar.
– Om jag bara får välja mellan att säga ja eller nej så säger jag naturligtvis ja till att behålla gymnasiet. Men vad ska det då ställas mot? Ska vi vara ärliga så måste det ställas mot ett trovärdigt alternativ och något sådant har vi inte sett. Det som återstår är en omfattande skattehöjning, då talar vi om upp emot två kronor eller mer för att inte behöva göra nedskärningar i lagstadgad verksamhet som äldreomsorg, förskola och grundskola. Det motsvarar drygt 6000 kronor mer i skatt per år för en person som tjänar 25.000 i månaden, det är de summorna det handlar om, säger han.
För att få frågan om en folkomröstning prövad av fullmäktige krävs att minst tio procent av de röstberättigade i kommunen skriver under kravet. Vid valet 2018 fanns 2 312 röstberättigade i Arjeplog. Såvitt Arjeplognytt erfar har någon folkomröstning inte genomförts i Arjeplog tidigare. Under Pleutajokkdebatten fanns ett förslag i fullmäktige om folkomröstning, men det förslaget avslogs.
– Det är ovanligt med folkomröstningar, men vi har en beredskap för att demokratins verktyg ska användas, Om tillräckligt många, minst tio procent av de röstberättigade, vill ha en folkomröstning tas frågan upp i fullmäktige. Där måste minst två tredjedelar av ledamöterna uttryckligen säga nej för att kravet ska avvisas. Om en tredjedel av ledamöterna säger ja till att genomföra folkomröstningen, eller lägger ner sina röster, så kommer valnämnden att aktiveras och se till att den blir av, säger Anna Håbet, som är ansvarig för val i Arjeplogs kommun.
I dagsläget ser det ut som om förslaget som går till fullmäktige i december innebär att inga elever tas in på Hornavanskolan från och med hösten 2021. Det kan alltså innebära att fullmäktige i december beslutar om nedläggning av gymnasiet i Arjeplog, och att man vid nästa fullmäktige, nästa år, ska ta ställning till en eventuell folkomröstning om fortsatt drift av Hornavanskolan.
– Rent formellt så kan det bli så, säger Mats Abrahamsson, fullmäktiges ordförande.
Han är också ordförande för socialdemokraterna i Arjeplog.
– Vi har ett partibeslut om att stoppa elevintaget på Hornavanskolan, men hur vi ska ställa oss till den process som nu inletts har vi inte pratat om. Vi kommer att ha möten där vi ska diskutera det här, och jag vill inte ha någon uppfattning just nu om hur det kommer att bli, säger Mats Abrahamsson.