070-344 20 23

Frågan om fortsatt elevintag på Hornavanskolan avgjordes av kommunstyrelsen, och inte av kommunfullmäktige, trots att det fanns med på dagordningen.

– Från presidiets sida menar vi att de flesta punkterna i frågan är beslut som ryms inom kommunstyrelsens delegationsordning. De här punkterna, det här ärendet, är inte av principiell beskaffenhet eller av större vikt, sa fullmäktiges ordförande Mats Abrahamsson.

Fem av fullmäktiges ledamöter var av en annan åsikt, och menade att frågan borde lyftas i fullmäktige, för att så många som möjligt skulle ha chans att delta i beslutet.

Vid ett extrainkallat ks-möte direkt efter fullmäktige fastställdes det förslag till beslut som ks tog måndag 7 december. Det innebär att antagning av elever till Hornavanskolan hösten 2021 sker under förutsättning att det totala antalet blir minst 16 elever. Dessutom finns en gräns per program, enligt följande: totalt minst 8 elever till Samhälls- och Naturvetenskapsprogrammen, minst 8 elever till Fordonsprogrammet och minst 4 elever till Hotell- och turismprogrammet.

Mari-Teres Ögren, S, reserverade sig till förmån för sitt eget förslag, som innebär att lägsta gräns för antalet elever ska vara totalt tolv, och att ingen gräns ska sättas för de respektive programmen.

Mari-Teres Ögren var även en av dem som menade att samtliga punkter i ärendet, alltså även frågan om fortsatt elevintag, skulle tas upp i fullmäktige.

– Jag yrkar att beslutet ska tas i fullmäktige. Vi har tidigare haft beslut som man kunnat ta på ks-nivå, men om det har varit ärenden som haft stort betydelse och berört många medborgare har man ändå tagit det i fullmäktige. Det här är ett ämne och ett ärende som berör många.

Laila Lundgren-Sundström, C, höll med Mari-Teres Ögren.

– Gymnasieskolan är helt klart en fråga som engagerar våra medborgare. Ur ett demokratiskt perspektiv ska besluten tas i fullmäktige istället för i ks. Här är det fler som representerar medborgarna och fler åsikter kan framföras. Självklart är det en stor kostnad för kommunen att ha gymnasieskolan, självklart måste vi fundera på om vi har råd, men det kanske finns möjligheter som vi inte har tittat på. Att bara lägga det här på ks är inte rätt väg att gå. Man ska ta det i fullmäktige. Det är vårt största demokratiska forum.

Efter votering med röstsiffrorna 16-5 beslutade fullmäktige i enlighet med presidiets förslag, att låta kommunstyrelsen ta beslut i alla punkter utom när det gäller finansiering av fortsatt drift av elevhemmet.

Reservationer mot beslutet anmäldes av Mari-Teres Ögren (S), och Sonja Lundqvist (S), Johan Hermansson (C) och Laila Lundgren-Sundström (C) samt Inger Holgersen (V).

Elevhemmet kommer enligt fullmäktiges beslut att finnas kvar läsåret 2021/2022. Frågan om finansiering ska gå via budgetberedningen.

Under allmänhetens frågestund tog David Palopää tillfället i akt att lämna sina synpunkter och ställa flera frågor till fullmäktiges politiker.

– Jag har mina farhågor att det beslut ni kommer att ta på ett eller annat sätt leder till en nedläggning av Hornavanskolan som vi känner den idag. Att försämra kvaliteten på gymnasieundervisningen och långsamt backa ner i graven är inte det ni politiker förväntas jobba för.  Det är ytterst viktigt att beslutet tas med alla fakta på bordet. Hornavanskolan blir mycket dyrare när politiker och tjänstemän räknar på det, än när den ekonomiskt utbildade administratören som varit med och lagt budget i åtta år räknar på det, sa han.

Första frågan riktade David Palopää till Britta Flinkfeldt, och den handlade om vad hon och socialdemokraterna gjort för att förändra situationen.

– Vi kan se tillbaka på en tid med alltför få elever under en tioårsperiod. Under hela denna tiden har jag stridit för att gymnasiet skulle finnas kvar. Vi har stridit hos Skolverket för BST:s fortsättning, och lyckades behålla det ett par år. Sedan startade vi upp en fordonslinje, med riksintag. Där bör vi ha ett tjugotal elever i intag varje år för att den ska löna sig. Som det är idag betalar vi till andra kommuner för att låna deras elever. Efter det startade vi upp Hotell- och Turism-linjen, med förhoppningen att kunna försörja våra näringsidkare med egen personal. Vi har tyvärr inte sett att våra ungdomar, eller andra ungdomar, har visat något jättestort intresse. Har vi för höga kostnader så måste vi ta pengarna någon annanstans ifrån. Jag kan inte tycka det är rimligt att vi ska ta de pengarna från äldreomsorgen eller förskolan och grundskolan. Jag har slitit för gymnasiet i elva år, och jag önskar att vi kunde hitta enlösning, men min uppgift som kommunpolitiker är att se sanningen i vitögat. sa Britta Flinkfeldt.

David Palopää vände sig till kommunalrådet Isak Utsi med frågan om han har en noggrant och seriöst gjord uträkning av Hornavanskolans kostnader, där alla poster är rättvist fördelade.

–Jag är trygg med de underlag vi har. Den minsta besparing vi bör kunna göra är 7,5 miljoner, men vi har mer noggranna uträkningar som visar att besparingen bör vara större än så, svarade Isak Utsi.

Albert Lestander fick frågan om han sett någon konsekvensanalys av effekterna för Arjeplogs samhälle om skolan läggs ner.

– Jag är tillfreds med de siffror vi fått från ekonomikontoret och den utredning vi har. Men nej, vi har ingen klar bild av vad det blir, det vet vi först om fyra fem år. Befolkningstappet har fortsatt varje år oaktat att vi har gymnasieskolan. Det befolkningstapp vi haft sedan 2015 utgör det skatteunderlag som behövs för att driva skolan. Om vi lägger ner gymnasieskolan vet vi direkt hur många arbetstillfällen som försvinner där, men hur många föräldrar med barn som bosätter sig på annan ort eller flyttar hit vet vi inte, det kan vi bara spekulera i. Vi har inget facit förrän vi gjort den ena eller andra åtgärden, svarade Albert Lestander.