070-344 20 23

Elever ska antas till Hornavanskolans fordonstestteknikprogram och samhällsvetenskapsprogram hösten 2021. Det beslutade kommunstyrelsen, efter förslag från Mari-Teres Ögren, socialdemokraterna.

– Det känns bra att komma så här långt, men jag har fått ta mycket stryk för det, kommenterar hon.

Beslutet var inte enhälligt, och så snart det var taget dök frågan upp om hur man ska agera om antalet elever blir färre än de som nu sökt.

– Vi kan inte sitta här och vela, vi måste ta ett beslut och det måste få kosta vad det kostar. Det är den risk vi tar, det kan svida, sa Albert Lestander.

Ärendet om antagning av elever hösten 2021 inleddes med en redovisning av utbildningschef Fredrik Westerlund.

Han presenterade de preliminära antagningssiffrorna, betonade att osäkerheten om hur det kommer att se ut vid skolstarten fortfarande är stor, men vädjade om att trots det få ett beslut.

– Det är svårt att säga något om antalet elever. Man får bestämma sig för att anta eller inte anta utifrån det vi vet nu, och man bör ta beslutet nu, för elevernas skull, för vårdnadshavarna och för personalens skull.

Inga frågor ställdes till Fredrik Westerlund efter redovisningen. Mari-Teres Ögren var först ut med sitt yrkande, som alltså innebär antagning till två program på Hornavanskolan hösten 2021.

Per Lampinen, Liberalerna, yrkade nollintag med motiveringen att antalet elever är lägre än vad kommunstyrelsen tidigare satt som nedre gräns, samt på grund av kostnaderna en antagning medför.

– Jag är inte beredd att ta ansvar för den kostnad det innebär att anta elever. Ska vi ta den kostnaden så vill jag veta med säkerhet att den är förankrad hos medborgarna och att vi har ett brett stöd för det. Idag vet vi inte om det är så, sa han.

Kommunstyrelsen beslutade i enlighet med Mari-Teres Ögrens förslag. Per Lampinen reserverade sig till förmån för eget förslag.

Kommunstyrelsen beslutade även föreslå kommunfullmäktige att säga ja till en folkomröstning.

Sten-Åke Nilsson, Centern, menade att man borde säga nej och reserverade sig.

– Det kommer att kosta jättemycket pengar med en folkomröstning, och det kommer att kosta ungefär 10 miljoner om vi skickar fram en avveckling av Hornavanskolan till 2025. De pengarna skulle jag vilja ha till utveckling av den nya gymnasieutbildningen. Jag kommer därför att rösta nej till folkomröstning, sa han.

Även här lade Mari-Teres Ögren det yrkande som kommunstyrelsen antog:

– Det här är en demokratisk fråga, och vi har ett folkinitiativ. Därför yrkar jag ja till folkomröstning.

Men när det gäller förslag till text på valsedlarna nådde Mari-Teres Ögren inte fram med sitt yrkande. Hon menade att de tre alternativen på valsedlarna skulle vara: Ja till utveckling av fler program i samverkan med andra skolor. / Ja till att driva Hornavanskolan vidare i egen regi. / Jag tar inte ställning.

Kommunstyrelsen sa istället ja till beredningsgruppens förslag, som innebär att alternativen på valsedeln blir: Ja till att vi verkar för att starta ett fjärrgymnasium med både yrkes- och studieförberedande program i Arjeplog. / Ja till att vi ska driva Hornavanskolan, detta kan komma att finansieras med neddragningar i andra verksamheter i första hand och i andra hand en skattehöjning. / Jag tar inte ställning i frågan.

Mari-Teres Ögren reserverade sig till förmån för eget förslag.

Övrig formalia kring folkomröstningen hanteras av kommunfullmäktige, som också tar slutgiltig ställning till om en folkomröstning ska genomföras. Kommunstyrelsen uttalar också att september 2021 är en lämplig period för att genomföra en eventuell folkomröstning.