070-344 20 23

Åsikter och uppgifter i inlägget är skribentens egna.

Alltför ofta ses kommunala verksamheter som belastningar snarare än resurser. Hornavanskolan utgör i detta sammanhang inget undantag och inför omröstningen om knappa två veckor finns anledning att begrunda och särskåda detta synsätt.

Många små kommuner i Sverige, såväl i Norrlands inland som på andra platser, brottas med stigande kostnader för en åldrande befolkning samtidigt som många unga lämnar för arbete och studier i större städer. Sett ur det perspektivet är situationen i Arjeplog långt ifrån unik och det kan tyckas logiskt att följa den utveckling som skett i flertalet andra glesbygdskommuner där gymnasieskolor successivt avvecklats.

Arjeplog är dock unikt med sin täta koppling till biltestningsindustrin, som också utgör en viktig livsnerv för bygden. Många är de kommunpolitiker runt om i landet som skulle göra nästintill vad som helst för en liknande potential inom kommunen. Det vore därför synd att inte söka nya vägar för att kapitalisera på denna tillgång och utveckla Hornavanskolans fordonsprogram till att återigen bli en värdefull social och ekonomisk resurs för kommunen. Detsamma gäller för hotell- och turismlinjen med den fantastiska naturresurs som finns i Arjeplogs kommun.

Gymnasiereformen 2011 utmålas i debatten om Hornavanskolan som en ödesreform där skolans nedgång och avveckling cementerades. Detta trots att fordonsprogrammet, om än i ny form, fick fortsatt riksintag och idag är en alldeles unik utbildning i Sverige och i våra grannländer i Norden. Istället för att se tillbaka på tiden då BilSystemTeknik-programmet fanns, som en passerad guldålder för skolan, bör Arjeplogs politiker blicka framåt och se Hornavanskolan och fordonsprogrammet som den potentiella resurs de fortfarande är.

Fordonsbranschen i Sverige skriker efter kompetens med specialistkunskaper. Enligt Transportföretagens rapport 2020 finns idag risk att bristen på fordonstekniker och mekaniker kan leda till samhällspåverkan då transporter och näringsliv drabbas av långa väntetider för reparationer och service. Till detta kommer ett snabbt ökande behov av mekaniker och fordonstekniker med specifik kompetens för en elektrifierad fordonsflotta.

Det är dags att sluta se gymnasieskolan som en kostnad och istället se skolan som den fantastiska tillgång den kan vara.

Varför inte försöka att utveckla det befintliga fordonsprogrammet med ytterligare specialistinriktning mot elteknik och elektrifierade fordon?

Varför inte bygga ut med Yrkeshögskoleutbildningar där även vuxenstuderande kan erbjudas möjlighet att utbilda sig inom fordonsbranschen med specialistkompetens inom fordonstest och elteknik? Det finns idag väldigt få vuxenutbildningar i Sverige inriktade mot fordon med spetskompetens samtidigt som behovet är stort i branschen.

I en tid då Norrland står för den största industrialiseringssatsningen på nära nog ett halvt sekel kan det inte anses som annat än lite förvirrat att vilja avveckla en skola med riksintag inom en bransch som har framtiden för sig.

Ska Arjeplog stänga fordonstestprogrammet samtidigt som Skellefteå räknar med en inflyttning på upp emot 10 000 personer, samtidigt som Gällivare ska producera världsunikt fossilfritt stål och K4 återinrättas i Arvidsjaur?

Det kommer att ske en inflyttning av familjer till norra Norrland vilkas barn med största säkerhet skulle vara intresserade av en riksrekryterande spetsutbildning inom fordon och teknik. Ska då Arjeplog vinka adjö till sin sista kull med gymnasieelever samtidigt som dessa familjer söker efter goda utbildningsmöjligheter för sina barn?

Självklart inte, tåget för Norrland har återigen börjat rulla och det är inte dags att hoppa av och ställa sig bredvid på perrongen. Marknadsföringsarbetet för Hornavanskolan måste bli en naturlig del av kommunens generella marknadsföring för ökad inflyttning. Det är idag praxis för såväl stora som små kommuner att bedriva aktiv marknadsföring och för detta krävs ett kreativt sinnelag där nya kanaler utforskas.

Hornavanskolan bör finnas representerad på såväl konventionella arenor som gymnasiemässor i Sverige och i Norden som på mer oväntade platser exempelvis Gatebil i Mantorp och Rudskogen, Elmia-mässan i Jönköping,  tävlingar på Pite Dragway, Rally Sweden som för första gången körs i Umeå 2022, tidningar som Bilsport bör bjudas in och annonseras i inför gymnasievalstider samt bjuda in Youtube profiler som KulPåHjul med över 80 000 följare för att göra reportage om Hornavanskolans unika utbildning. Liknande strategisk och branschspecifik marknadsföring krävs för rekrytering till Hotell- och turismprogrammet.

Tiderna har definitivt förändrats sedan BST-programmets glansdagar men det betyder inte att det inte finns nya vägar att gå för att hitta just de elever vilka inget hellre vill än att gå en gymnasieutbildning likt den som finns på Hornavanskolan.

Det finns heller ingen motsättning mellan att behålla och utveckla Hornavanskolans befintliga program, och att simultant initiera interkommunala samarbeten mellan inlandets småkommuner för att kunna erbjuda ett större utbud med olika anpassade upplägg.

Även lärlingsprogram inom exempelvis restaurang- och livsmedel och vård- och omsorg torde vara förenliga med en fortsatt drift av Hornavanskolans övriga program.

Närvaro av ungdomar och unga vuxna är en absolut nödvändighet för glesbygdskommuners fortlevnad, såväl ekonomiskt som socialt. Att se Hornavanskolan som en resurs att utveckla, inte avveckla, är därför det enda hållbara alternativet framåt den 19 september!

Anonym