070-344 20 23

Åsikter och uppgifter i inlägget är skribentens egna.

Vi förstår flera av de argument som framförs i debatten men vi håller inte med om alla. Vi vill därför passa på att beskriva några av de utgångspunkter vi förtroendevalda ser när vi diskuterar framtidens gymnasieutbildning.

En debatt vinner på att utgå från fakta. Vi ser dock att det framförs uppgifter som innehåller sakfel. Exempelvis uppger en insändare från folkinitiativet här i Arjeplogsnytt att det idag finns 96 elever på Hornavanskolan och att dessa genererar drygt 8 miljoner kronor i intäkter det här läsåret.

Den korrekta uppgiften är att vi idag har 60 elever som studerar på ett nationella program (samt 5 elever till om man räknar in även introduktionsprogram och utbytesstudenter). Endast de elever som kommer från andra kommuner genererar en intäkt. Det innebär i det här fallet att intäkten är 4,3 miljoner.

Vi ser att folkinitiativet argumenterar för att den verkliga besparingen av en eventuellt omorganiserad gymnasieverksamhet kommer bli ytterst marginell med hänvisning till en egen alternativ kalkyl. Kommunen har tidigare granskat beräkningen och konstaterat att den inte beaktar alla kostnader. Trots detta visar även den beräkningen att det årligen saknas flera miljoner kronor för att driva verksamheten som idag.

Att gymnasieverksamhetens kostnader sticker ut kraftigt jämfört med andra verksamheter är något vi vet, och kostar en verksamhet mer än den ska sker det på bekostnad av någon annan verksamhet. Idag skjuter vi till närmare 10 miljoner kronor utöver den rambudget som finns samtidigt som beräkningarna visar att vi med rätt åtgärder kan spara pengar i ungefär samma storleksordning. Vårt ansvar som förtroendevalda är att förvalta Arjeplogarnas skattekronor på bästa sätt – det vill säga att skapa så mycket verksamhet som möjligt av de pengar vi har.

De ekonomiska kalkyler som vi utgår från är gjorda av kvalificerade och utbildade tjänstepersoner med hög kompetens inom bland annat ekonomi och styrning. Vårt förtroende för tjänstepersonerna är högt.

Dagens utmaning beror i huvudsak på att vi har få ungdomar i gymnasieålder och att många av dem väljer bort studier i Arjeplog, en liknande situation syns i många andra inlandskommuner. Idag studerar majoriteten av våra ungdomar i andra kommuner än Arjeplog och många av dem söker till yrkesförberedande program som vi inte har ekonomiska muskler att kunna erbjuda inom dagens gymnasieskola.

Kommunens ekonomiska förutsättningar, ungdomarnas intressen, antalet invånare, nationell konkurrens och lagstiftning är några av de saker som förändrats över tid. Vi är exempelvis 1000 färre invånare idag jämfört med när gymnasiet startade, och gymnasiereformen som regeringen beslutade om 2010 är ett exempel på förändring som gjort det svårt att driva särskilt ”attraktiva” program med riksintag (exempelvis som BST). Vårt ansvar som beslutsfattare är att fundera på, och förhålla oss till att förutsättningar förändras, risken är annars stor att vi fattar kortsiktiga beslut.

Inget beslut är ännu fattat och vi ska avvakta folkomröstningen resultat. Men vi tror att en omorganisering av det här slaget kan vara ett klokt sätt att säkra elevernas tillgång till studier även i framtiden.

Isak Utsi, gruppledare S

Albert Laestander, gruppledare V

Sten-Åke Nilsson, gruppledare C

Per Lampinen, gruppledare L