070-344 20 23

Lokalen var välfylld när frågan om Hornavanskolan skulle avgöras av fullmäktige. Elever, personal och andra åhörare fanns på plats, och många frågor ställdes till politikerna.

Efter en timslång frågestund, en dryg halvtimmes diskussion och två voteringar tog ett oenigt fullmäktige, inför en stor åhörarskara, beslutet om nollintag på Hornavanskolan från och med höstterminen 2022.

– Ett tufft beslut, men det var viktigt att ta det. Det här är en fråga som vi arbetat med länge, vi måste välja väg och vi ser inga andra alternativ, kommenterar kommunalrådet Isak Utsi.

– Det känns skit just nu, inget kul alls. Men det var ju väntat, dom hade bestämt sig, sa Sascha Lango, en av de två elever som förra året tog initiativ till en namninsamling i protest mot förslaget om nollintag.

I dagordningen fanns ingen frågestund för allmänheten noterad, men kommunfullmäktiges ordförande Mats Abrahamsson konstaterade att arbetsordningen för fullmäktige säger att möten ska inledas med en frågestund, och släppte därför ordet fritt i lokalen.

Förra året höll Sascha Lango ett tal till fullmäktigeledamöterna, där hon jämförde ett samhälle utan ungdomar med en renhage utan kalvar. Idag stod hon i talarstolen igen, med en fråga om hur kommunen säkerställer att eleverna får fullgöra sin utbildning med behöriga lärare.

En av de första som ställde en fråga till politikerna var Sascha Lango, elev på Hornavanskolan.

– Hur kan ni garantera att vi får gå våra utbildningar färdigt med behöriga lärare?

Ledamöterna Isak Utsi, Per Lampinen, Sten-Åke Nilsson och Erik Grähs svarade att kommunen inte kan tvinga någon att jobba kvar, men att man ska verka för att vara en bra och attraktiv arbetsgivare. De betonade samtidigt att skolchefen har ansvar för att det finns behörig personal på plats.

– Vi har varit med om stora nedläggningar inom skogsbruket och Laisvallgruvan. De anställda där jobbade in i det sista med fanan högt och jag hoppas det blir samma sak här, sa Albert Lestander.

Åse Sundström konstaterade att hon hört alla partier säga att frågan om Hornavanskolan har varit aktuell i flera år.

– Jag var fritidspolitiker i tio år. Det jag lärde mig var att man inte bara ska lyssna på tjänstemännen, utan själv söka upp verksamheten det handlar om och prata med människorna. Hur många timmar har ni som sitter här och ska ta beslutet lagt ner på att besöka Hornavanskolan och prata med personal och elever här?

Frågan riktades till gruppledarna, men ingen av dem gav något konkret svar på hennes fråga, vilket föranledde Erik Quist att ifrågasätta frågestunden.

– Vad är poängen med en frågestund när ingen av er svarar på de frågor som ställs?, sa han.

– Det är fastställt i vår arbetsordning att vi ska ha en frågestund, och jag anser att vi har svarat, svarade Isak Utsi.

Flera av frågeställarna undrade hur det ska gå för elever som av någon orsak inte klarar av fjärrundervisning eller att flytta hemifrån.

– Det här är en jätteviktig fråga som ligger mig varmt om hjärtat, hur kan vi på bästa sätt ta hand om eleverna som inte kan följa något slags standardspår? Vi behöver hitta lösningar liknande de som finns i andra kommuner, en fungerande verksamhet för introduktionsprogram och stöd för de elever som behöver det, sa Fredrik Westerlund, skolchef.

Isak Utsi poängterade att alla elever har rätt till det stöd som behövs för att fullgöra sin utbildning, och att det är viktigt att utgå från varje enskilt fall för att kunna ge det stöd som behövs.

När frågestunden avslutats och det blev dags att gå till beslut inledde Isak Utsi med att ge en bakgrund till beslutet.

– Målet är och har varit att vi ska kunna erbjuda ungdomar i Arjeplog tillgång till utbildning på ett bra vis, även om vi inte har muskler och medel att själva vara huvudman för gymnasiet. Att en gymnasieskola betyder mycket för ett samhälle håller jag med om, och vi har skjutit till resurser, vi har startat nya program och vi har försökt vända trenden. Det är faktiskt så att det är först när man kommer upp i kommuner som är tre och en halv gånger större än Arjeplog som det är vanligt att man har en egen gymnasieskola. Det vi står inför är att vi inte har råd. Politik är enligt mig att prioritera. Jag tycker inte det är hållbart att hämta resurser från andra verksamheter för att fortsätta driva eget gymnasium, och skattehöjning är inte heller något bra alternativ, det skulle påverka de som redan har det svårast.

Elisabeth Bramfeldt bad fullmäktigeledamöterna att besinna sig.

– Studierna kommer att bli en klassfråga. Elever med behov av särskilt stöd kommer att få det svårt, och i min värld går utbildning och näringslivsutveckling hand i hand. Jag yrkar därför i första hand på en återremiss. I andra hand yrkar jag på att antagning sker hösten 2022, och att man genomför en kraftfull marknadsföring för att locka elever. Jag vill också se en översyn av all kommunal verksamhet, där man prioriterar vård, skola och omsorg.

Mari-Teres Ögren och Inger Holgersen ställde sig bakom Elisabeth Bramfeldts yrkanden.

När det blev dags för beslut fick de nitton ledamöterna först ta ställning till en eventuell återremiss. För att återremittera ärendet krävdes minst sju röster. Efter votering med röstsiffrorna 14-5 stod det därmed klart att ärendet skulle avgöras denna dag.

Efter ytterligare en votering, med samma röstsiffror, stod det klart att ett oenigt fullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. Det innebär nollintag på Hornavanskolans samtliga nationella program från och med höstterminen 2022, samt att kommunstyrelsen får i uppdrag att söka samverkan med Skellefteå och Arvidsjaur för gymnasiestudier.

Läs mer här.