070-344 20 23

Ingela Edholm Forsberg är projektledare för Rádestit. Syftet med projektet är att hitta en modell för lokal förvaltning av upplåtelser av småviltsjakt och fiske. Rádestit är det pitesamiska ordet för “att rådgöra” och projektet bygger på dialog och samverkan.

Enigheten bland de lokala aktörerna är stor – den nuvarande organisationen för upplåtelse av småviltjakt och fiske ovan odlingsgränsen är varken bra eller långsiktigt hållbar. I projektet Rádestit försöker representanter för samebyar, jägare, fiskare, besöksnäring och övrigt näringsliv hitta en modell som gynnar de lokala förutsättningarna och behoven. De övergripande riktlinjerna för modellen är klara nu, och arbetet går in i en ny fas. 

– Det finns ett fantastiskt engagemang, mycket kunskap och en stor vilja att komma överens. Man vill ha ett ökat lokalt inflytande, och tillsammans nå längre än vad en enskild aktör kan, säger Ingela Edholm Forsberg, projektledare. 

Arbetet i Projekt Rádestit startade för drygt ett år sedan. Till att börja med fanns en viss skepsis hos några aktörer. 

– Från jägarorganisationen fanns en avvaktande hållning, men på två av platserna i styrgruppen har vi jägare som har visat stort engagemang och delat med sig av mycket viktig kunskap under processen, säger Ingela Edholm Forsberg.

Initiativet till projektet kom från samebyarna, men det fanns också samebymedlemmar som kände farhågor inför att delta. 

– Man funderade över om det kunde innebära en urholkning av Girjasdomen och samebyns inflytande. Men alla har ändå satsat och bidragit på bästa sätt för att tillsammans skapa bättre förutsättningar att bo och leva här. 

Ingela Edholm Forsberg menar att vare sig Silvermuseet, som är projektägare, eller projektet i sig, behöver ta ställning i frågan om rättigheter. 

– I projektet fokuserar vi på att hitta lokala lösningar och arbetet ska präglas av respekt och öppenhet. Utgångspunkten för projektet är att vi vill ha ett större inflytande och lokalt anpassade  långsiktigt hållbara upplåtelser. Vi ska tillsammans komma fram till hur vi önskar och vill att det ska se ut.

I de övergripande riktlinjerna som tagits fram i projekt Rádestit sägs att småviltsjakt och fiske för lokalbefolkningen ska säkerställas, och att särskilda regler ska gälla för jägare från länet, landet och utlandet.  (Arkivbild)

Så här långt, ungefär halvvägs in i projektet, har deltagarna kommit fram till en plattform med vision, värdegrund och övergripande riktlinjer för hur man vill att en framtida organisation och förvaltning för upplåtelse ska se ut. I de övergripande riktlinjerna sägs bland annat att fiske och småviltsjakt ska bedrivas med hänsyn till områdenas naturvärden, kulturlämningar, anläggningar och bostäder, samt till den samiska och lokala kulturen och till friluftslivet. 

Vid upplåtelser ska bland annat säkerhetsaspekter, trängsel, slitage, nedskräpning och annan miljö- och klimatpåverkan beaktas. 

I riktlinjerna sägs också att renens och renskötselns behov är grundläggande för upplåtelserna. Därför behövs snabba system och rutiner för avlysningar och kommunikation mellan samebyar, besöksanläggningar och jägare. 

Lokalbefolkningen, alltså de som är folkbokförda och bosatta i Arjeplogs kommun, ska ha en säkerställd möjlighet till småviltsjakt och fiske för ett rimligt pris. För småviltjägare och fiskare från länet, landet eller utlandet ska särskilda regler gälla. 

De lokala jakt- och fiskeföretagen ska ges bra möjligheter till utveckling. Man vill också använda och utveckla nya, enkla och lätt tillgängliga lösningar för att hantera exempelvis kortköp, fångstregistrering och avlysning av områden. 

När det gäller särskilda upplåtelser, exempelvis nätfiske för husbehov, anger riktlinjerna att ett tydligt regelverk ska tillämpas. 

– Nu börjar arbetet med att ta fram själva modellen för hur vi vill att förvaltningen ska se ut. Det är utmanande, men det finns en stor enighet bland de olika aktörerna och vi har en lång erfarenhet av samverkan i Arjeplog, säger Ingela Edholm Forsberg. 

I det här arbetet ska man bland annat se över områdesindelningar och analysera de ekonomiska och rättsliga möjligheterna för lokal förvaltning. Utgångspunkten är en gemensam organisation för hela kommunen, med möjlighet till anpassningar efter de skilda förutsättningar som finns i olika områden och samebyar. 

– Arjeplog är den kommun där det säljs mest jakt- och fiskekort, och vi vet att lokala lösningar och lokal förvaltning av naturresurser är mer hållbart än när allt styrs uppifrån. Jag vill poängtera att allas synpunkter och förslag är viktiga och behövs. Alla som är intresserade av dessa frågor är välkomna att kontakta mig, säger Ingela Edholm Forsberg.